Vedlegg til Achilles Utilities NCE qualification - notification of qualification system - Services
Fil: kraftbalansen-pa-den-svenska-elmarknaden-rapport-host-2025.pdf
Vedlegg til anbudet Achilles Utilities NCE qualification - notification of qualification system - Services fra Achilles Information AS.
Ärende nr: 2025/2726
2025-10-15
Kraftbalansen på den
svenska elmarknaden,
rapport höst 2025
En rapport till Klimat- och näringslivsdepartementet
Svenska kraftnät
Svenska kraftnät är systemansvarig myndighet, med uppgift att på ett
affärsmässigt sätt förvalta, driva och utveckla ett kostnadseffektivt,
driftsäkert och miljöanpassat kraftöverföringssystem. Det omfattar
ledningar för 400 kV och 220 kV med stationer och utlandsförbindelser.
Svenska kraftnät utvecklar transmissionsnätet och elmarknaden för att
möta samhällets behov av en säker, hållbar och ekonomisk elförsörjning.
Därmed har Svenska kraftnät också en viktig roll i klimatomställningen.
Version 1.0
Org. nr 202 100-4284
Svenska kraftnät
Box 1200
172 24 Sundbyberg
Sturegatan 1
Tel: 010-475 80 00
Fax: 010-475 89 50
www.svk.se
Generaldirektören har ordet
Denna rapport behandlar effekttillräckligheten i Sverige under både
vinter- och sommartid. Rapporten har tagits fram enligt 13 § förordning
(2025:782) med instruktion för Affärsverket svenska kraftnät.
Driftläget under sommaren har varit stabilt och likvärdigt med tidigare år.
Svenska kraftnät har inte behövt koppla ur ledningar p.g.a. skogsbränder
som vissa tidigare år.
Kraftbalansrapporten visar att den svenska kraftbalansen för kommande
vinter är positiv vid topplasttimmen för en normalvinter.
Inför vintern försökte Svenska kraftnät upphandla en strategisk reserv,
som ska säkra effekttillräcklighet om elförbrukningen överstiger tillgången
på el, vilket kan inträffa under effektmässigt ansträngda situationer under
vintern. Då inget av anbuden understeg regerverkets pristak, avbröts
upphandlingen utan tilldelning. Dock visar analysen att kraftbalansen för
kommande vinter är positiv även utan strategisk reserv.
Svenska kraftnät ser kommande år en ökad risk för effektbrist, och därför
ett behov av kompletterande åtgärder, för att god effekttillräcklighet i
Sverige ska kunna upprätthållas långsiktigt. Svenska kraftnäts huvudspår
är en strategisk reserv, men Svenska kraftnät tittar även på andra
marknadsåtgärder, exempelvis stödsystem för fossilfri flexibilitet eller
annan åtgärd för att främja ersättning för kapacitet.
Sundbyberg, 15:e okt 2025
Per Eckemark
Generaldirektör
Innehåll
Generaldirektören har ordet ............................................................ 3
Bakgrund ........................................................................................... 5
Informationsinsatser ........................................................................ 5
Ord och begreppsförklaringar ......................................................... 6
Översiktskarta .................................................................................. 8
1 Uppföljning av sommaren 2025 .............................................. 9
1.1 Effektbalans, sommaren 2025 ........................................................................9
2 Prognos för vintern 2025/2026 ............................................. 10
2.1 Prognos för maximal elförbrukning............................................................... 11
2.2 Prognos för tillgänglig produktion ................................................................ 12
2.3 Ingen strategisk reserv för vintern 2025/2026 ............................................ 14
Bakgrund
Denna rapport behandlar effekttillräckligheten i Sverige under både
vinter- och sommartid. Enligt 13 § förordning (2025:782) med instruktion
för Affärsverket svenska kraftnät ska affärsverket senast den 15 maj och
15 oktober varje år i en särskild rapport till regeringen redovisa:
1. hur effekttillräcklighet, nationell effektbalans under topplasttimmen och
driftsäkerhet har upprätthållits sedan det senaste rapporteringstillfället
samt vilka informationsinsatser som har riktats till aktörerna på
elmarknaden i fråga om effekttillräcklighet, och
2. en bedömning av effekttillräcklighet, nationell effektbalans under
topplasttimmen och driftsäkerhet fram till nästa rapporteringstillfälle.
Eftersom denna text utgör höstrapporteringen kommer den innefatta en
uppföljning av sommaren 2025 och en prognos av vintern 2025/2026.
Informationsinsatser
Svenska kraftnät publicerar veckovis information om driftläget på
hemsidan via ”Information från driften”. Informationssidan omfattar
aktuella handelskapaciteter, planerade avbrott och produktions- och
lastprognoser med allmänna kommentarer från driftchefen. Sidan
uppdateras på vardagar med en bedömning av effekttillräckligheten för
de kommande tre dygnen.
Som systemansvarig för överföringssystemet i Sverige är Svenska
kraftnät även skyldiga att skicka ut marknadsinformation om aktuella
begränsningar i transmissionsnätet i enlighet med
Transparensförordningen (543/2013). För marknadsinformation till
aktörerna på elmarknaden använder Svenska kraftnät Nordic
Unavailability Collection System (NUCS).
Svenska kraftnät har sedan rapportering i maj 2025 haft fortsatt tät dialog
med marknadens aktörer med anledning av de höga och volatila priserna
på balansmarknaden.
Ord och begreppsförklaringar
Nedanstående lista förklarar vida förekommande begrepp och hur dessa
används i denna rapport.
Driftsäkerhet: förmågan hos varje del (produktionsanläggning och de
olika näten) i kraftsystemet att upprätthålla säker drift, att bibehålla
normalt tillstånd eller att snabbt återgå till normalt tillstånd, definierat av
uppsatta kriterier.
Effektbalans: Skillnaden mellan produktion och förbrukad elektrisk effekt
för ett visst område (t.ex. Sverige) vid en viss tidpunkt. Ett underskott
mellan egen produktion och förbrukning måste balanseras med import
eller förbrukningsflexibilitet.
Effektbrist: Brist på eleffekt är den situation som kan uppstå då det inte
finns tillräckligt med el vid en viss tidpunkt för att möta förbrukningen i
alla eller något av de fyra elområden som Sverige är uppdelat i. Detta kan
bero på antingen brist på egen produktion eller otillräcklig importkapacitet
från andra delar av elsystemet. I ett läge med effektbrist, då
effektbehovet inte kan tillgodoses med varken import eller
förbrukningsflexibilitet, innebär det att lastfrånkoppling krävs för att klara
effektbalansen.
Elbrist: Kan avse antingen en brist på elenergi eller eleffekt. Brist på
elenergi innebär att det sammanlagda behovet av el inte kan täckas av
egen produktion eller import på årsbasis.
Eleffekt (effekt): Den mängd el som produceras och förbrukas i varje
ögonblick.
Elenergi (energi): Den mängd el som produceras eller förbrukas under en
tidsperiod t.ex. ett år, oavsett när under året det sker.
Energibalans: Skillnaden mellan producerad och förbrukad elektrisk
effekt för ett visst område under en viss period. Positiv energibalans för
ett område innebär att den totala produktionen är större än den totala
förbrukningen under tidsperioden, och att nettoexporten under perioden
därmed är positiv.
Förbrukningsflexibilitet: En kortvarig förändring av elförbrukning som
sker till följd av högre (eller lägre) elpriser eller genom aktivt deltagande i
balansmarknaden.
Installerad effekt: den maximala effekt som kan produceras om alla
anläggningarna som avses hade varit i full drift.
Kapacitetsbrist: Kapacitetsbrist används för att beskriva svårigheten att,
trots att det finns tillräckligt med eleffekt i systemet i stort, överföra den
till kunderna inom ett mer avgränsat geografiskt område, och då speciellt
till förbrukningscentra som storstäder och till andra större uttagskunder
som serverhallar eller annan ny elintensiv industri. Begreppet brukar
användas när bristen gör att ny förbrukning/produktion inte går att
ansluta. Kapacitetsbrist behandlas inte i denna rapport.
N−1 kriteriet: Svenska kraftnät ska klara att hantera att en komponent
faller bort och ha förmågan att anpassa sig till den nya driftsituationen
och samtidigt upprätthålla områdets leveranssäkerhet.
Norra Sverige: Avser elområdena SE1 och SE2.
Nordic Unavailability Collection System (NUCS): Nordiskt IT-plattform
för publicering av marknadsinformation till aktörerna på elmarknaden
Planerbar produktion: Med planerbar produktion menas vanligen
produktion som kan regleras på ett enkelt och förutbestämt sätt. Kraftslag
som vattenkraft, kärnkraft och värmekraft anses vara planerbar eftersom
eleffekten kan styras. Kraftslag som sol- och vindkraft anses inte vara lika
planerbara eftersom mängden eleffekt bestäms av de aktuella
väderförhållandena.
Snitt 1, 2, 4: Beteckning Svenska kraftnät använder på de delar av
transmissionsnätet som binder samman de olika elområdena i Sverige (se
kartbild på nästa sida). Snitt 1 avser övergången mellan elområde SE1 och
SE2. Snitt 2 övergången mellan elområde SE2 och SE3. Snitt 4
övergången mellan elområde SE3 och SE4.
Strategisk reserv: en form av kapacitetsmekanism som endast får
aktiveras när det är sannolikt att samtliga balansresurser kommer
uttömmas. En strategisk reserv är lik effektreserven.
Stödtjänster: Samlingsnamn på funktioner för att upprätthålla ett stabilt
kraftsystem och därmed även leveranssäkerheten, exempelvis för
frekvensreglering.
Södra Sverige: Avser elområdena SE3 och SE4.
Tillförlitlighetsnormen: Tal som beskriver hur många timmar per år det är
samhällsekonomiskt motiverat att landets produktion och möjlig import
inte tillgodoser hela den förväntade efterfrågan på el1. Jämförs med LOLE
(Loss of Load Expectation) som anger hur ofta effektbrist i medeltal
förväntas uppstå i minst ett svenskt elområde.
1
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2022/11/regeringen-beslutar-om-en-
tillforlitlighetsnorm-for-sverige/
Översiktskarta
Nedan i Figur 1 visas en översiktskarta med svenska och omkringliggande
elområden2.
Figur 1. Översiktskarta med svenska och omkringliggande elområden. Källa NUCS.
2
Notera att kartan visar de maximala NTC kapaciteter som gällde fram till 29 Oktober 2024. Med
den flödesbaserade metoden har högre kapaciteter kunnat tilldelas på vissa förbindelser, som
t.ex. SE2>SE3.Källa NUCS: https://www.nucs.net/visualization/border-installed-
capacity/download-attachment
1 Uppföljning av
sommaren 2025
Driftläget under sommaren har varit stabilt och likvärdigt med tidigare år.
Varma temperaturer har lett till lägre överföringsförmåga på vissa
ledningar som påverkat de flödesbaserade överföringskapaciteterna. En
del specialregleringar har genomförts för att avlasta ledningar som blivit
för varma. Svenska kraftnät har inte behövt koppla ur ledningar p.g.a.
skogsbränder som vissa tidigare år och spänningsnivåerna har följt den
förväntade höga trenden under sommaren. Frekvenskvaliteten har varit
bättre än tidigare år tack vare striktare balansering via den
automatiserade energiaktiveringsmarknaden för mFRR (mFRR EAM).
Priserna på Dagen-Före marknaden har varit lägre än under vintern, vilket
är typiskt för Sverige då efterfrågan är lägre under sommaren.
Obalanspriserna har fortsatt varit volatila och stundtals extrema men
stabiliserades något mot slutet av sommaren. Svenska kraftnät har
vidtagit och planerar att vidta ytterligare åtgärder för att förbättra
situationen och utvärderar obalanspriserna regelbundet.
1.1 Effektbalans, sommaren 2025
Sommarens topplasttimme inträffade på morgonlasten den 25:e augusti kl
8. Förbrukningen i Sverige var då 15 385 MW. Under detta tillfälle
upplevdes inga svårigheter med att tillgodose effektbehovet och
balansering genomfördes i normaldrifttillstånd. Generellt sett innebär
sommarperioden sällan risk för effektbrist då konsumtionen i regel är
lägre i jämförelse med övriga delar av året.
Den lägre förbrukningen under sommarperioden innebär ofta en lägre
andel planerbar produktion i energimixen. Detta kan medföra utmaningar
om ett stort behov av nedreglering inträffar. Under sommaren 2025 ledde
brist på nedregleringsbud stundtals till kraftigt negativa priser på mFRR
energiaktiveringsmarknad. Dessa situationer kunde dock hanteras inom
ramen för balansmarknaden, och inga åtgärder reserverade för nöddrift
har behövts användas.
2 Prognos för
vintern 2025/2026
I detta avsnitt prognostiseras nationell effektbalansen för topplasttimmen
vintern 2025/2026. Tre olika vintertyper (normal-, tioårs- och
tjugoårsvinter) representeras av tre uppskattade elförbrukningar. I
samtliga fall jämförs den uppskattade maxförbrukningen med den
förväntade tillgängliga produktionen. Produktionen antas vara oberoende
av vintertyp3.
Tabell 1 uppvisar för topplasttimmen en positiv effektbalans för riket med
ett överskott om ca 1 000 MW vid en normalvinter, jämfört med förra
årets prognos med ett underskott på 1 300 MW. Det innebär i teorin att
Sverige inte förväntas vara beroende av nettoimport för att klara
topplasttimmen. Vid en kallare vinter än normalvinter finns ett
importbehov, men ett lägre behov än tidigare års prognoser.
Tillgänglig Elförbrukning [MWh/h] Effektbalans [MWh/h]
produktion
[MWh/h]
Normal- Tioårs- Tjugoår- Normal- Tioårs- Tjugoårs
vinter vinter vinter vinter vinter -vinter
SE1 4 900 -1 500 -1 600 -1 600 3 400 3 300 3 300
SE2 7 900 -3 000 -3 100 -3 100 4 900 4 800 4 800
SE3 10 600 -15 800 -16 500 -16 800 - 5 200 - 5 900 - 6 200
SE4 2 300 -4 400 -4 700 -4 700 - 2 100 - 2 400 - 2 400
Riket 25 700 -24 700 -25 900 -26 200 1 000 - 200 - 500
Tabell 1. Förväntad effektbalans per elområde under topplasttimmen vintern
2025/2026 vid respektive vintertyp. Siffrorna är avrundade till närmaste hundratal. I
summeringen för riket som helhet kan mindre avvikelser förekomma på grund av
denna avrundning.
Prognosen för effektbalans förstärks då prognosen för topplast har sjunkit
jämfört med prognos som gjordes 2024. Det bygger i sig på en lägre
årsförbrukning de senaste året (se avsnitt 2.1).
Även ökad tillgänglig produktion förbättrar effektbalansen sedan
prognosen 2024. Nybyggd vindkraft ökar tillgänglig produktion med 100
3
Detta är en förenkling. Både vattenkraft och vindkraft skulle kunna påverkas av vintertyp. Även
kraftvärme kan förändra sina produktionsmönster beroende på vintertyp (vid sträng kyla och
stort värmebehov väljer kraftvärmeverk ofta att generera en lägre andel el).
MWh/h, samt Öresundsverket med 400 MWh/h.4 Den övergripande bilden
kvarstår, nämligen att södra Sverige har ett stort effektunderskott och
norra Sverige ett överskott.
Under stora delar av vinterperioden kommer Konti-Skan (DK1-SE3) vara
begränsad för import till Sverige (ofta bara 400 MW istället för normal
kapacitet på 715 MW).5
Ingen strategisk reserv är kontrakterad för vintern 2025/2026 (se avsnitt
0). Om Karlshamnsverket (som tidigare ingått i effektreserven) skulle vara
otillgänglig i vinter blir effektbalansen 600 MW lägre. Verket har dock inte
meddelat någon otillgänglighet för vintern.
2.1 Prognos för maximal elförbrukning
Prognosen för maximal elförbrukning avser effektens medelvärde för
topplasttimmen (MWh/h) inklusive nätförluster. Prognosen är baserad på
en analys av förbrukningsstatistik per elområde från tidigare vintrar.
Skillnaden för de olika vintertyperna fås av ett schablonvärde för
förbrukningens temperaturberoende per elområde.
Storleken på prognosen för maximal elförbrukning skalas om enligt det
senaste årets totala förbrukning (52 veckors förbrukning, april 2024-april
2025) vilket var 133 TWh för Sverige6. De senaste 3 åren har
elförbrukningen varit under 135 TWh, vilket är förhållandevis lågt jämfört
med åren innan detta då årsförbrukningen legat omkring 140 TWh.
De högre elpriserna sedan 2022 kan ha spelat en roll i lägre förbrukning
de senaste åren. Ökad prismedvetenhet hos elkunderna påverkar också
lasten specifikt under ansträngda perioder, då priset ofta är högre. I flera
tidigare rapporter har en högre förbrukningsprognos använts, för att ta
höjd för att förbrukningen skulle kunna återgå till det tidigare mönstret.
Den högre prognosen byggde på en årsförbrukning om 143 TWh (från
perioden feb 2019-feb 2020, dvs innan COVID-pandemin).
I denna rapport (liksom rapporten i maj 2025) används återigen den
faktiska förbrukningen från de senaste 12 månaderna, eftersom de
4
Öresundsverket har varit otillgängligt sedan 2016 men är nu åter tillgängligt. Verket ska stå i
beredskap för så kallad ö-drift. Nyhet 5:e maj 2025: https://www.svk.se/press-och-
nyheter/nyheter/allmanna-nyheter/2025/oresundverket-aterinvigt--for-sakerhetens-skull/
5
Källa www.nucs.net 29 september 2025.
6
Källa Energiföretagen Sverige: https://www.energiforetagen.se/statistik/kraftlaget/
förändringar vi sett de senaste åren nu kan anses mer stabila. Detta är
alltså anledningen till den lägre prognosen för topplast i årets rapporter,
vilket i sig ger en mer positiv effektbalans. Med den högre topplast-
prognosen som tidigare använts skulle effektbalansen istället bli
minus 1300 MWh/h för en normalvinter.
2.2 Prognos för tillgänglig produktion
För att uppskatta tillgänglig produktion används tillgänglighetsfaktorer för
varje kraftslag. Faktorn beskriver den andel av installerad effekt som med
en viss säkerhet kan förväntas vara tillgänglig under topplasttimmen.
Uttrycket ”tillgänglighetsfaktor” används på olika sätt beroende på
sammanhang. Här menas tillgänglighet i metoden för effektbalans såsom
det används i denna rapport.
Kraftslag Tillgänglighet Kommentar
Vattenkraft 82 % Medelvärde av historisk
maxproduktion
Kärnkraft 90 % Baseras på historisk produktion
Vindkraft 9% 10e percentilen av historisk
produktion. Alltså är produktionen
med 90 % sannolikhet 9 % eller
högre.
Kraftvärme 77 % Baseras på historisk produktion
Kondenskraft 90 % Baseras på historisk produktion
Reserverade 0% Ska inte användas i
gasturbiner planeringsskedet
Solkraft 0% Vid topplasttimmen är det i regel
mörkt (morgon- eller kvällstopp)
Tabell 2. Antagna tillgänglighetsfaktorer i prognosen för effektbalans.
Figur 2 illustrerar hur dessa tillgänglighetsfaktorer används för
effektbalansprognosen för kommande vinter: Installerad effekt per
kraftslag multipliceras med respektive tillgänglighetsfaktor och den
summerade tillgängliga effekten jämförs med förväntad maximal
elförbrukning.
Metod för effektbalansprognos
9%
82 %
90 %
Installerat Tillgängligt Elförbrukning Effektbalans
Figur 2. Metod för effektbalansprognos. Bilden visar en situation med underskott
(negativ effektbalans), alltså när tillgänglig effekt är lägre än elförbrukningen.
Kraftslagen är uppifrån vindkraft, vattenkraft, kärnkraft och övrig värmekraft.7
Ett underskott har historiskt tillgodosetts av nettoimport. I framtiden
kommer sannolikt förbrukningsflexibilitet spela en större roll, om tekniska,
ekonomiska och regulatoriska förutsättningar kommer på plats.
Installerad effekt vindkraft förväntas öka med ca 1 400 MW under 2025,
och solkraft med ca 1 000 MW. Samtidigt ökar tillgänglig effekt vid
topplasttimmen med bara 100 MW jämfört med prognosen inför
föregående vinter. Detta förklaras med att tillkommande effekt i form av
vind- och solkraft har låg tillgänglighetsfaktor i denna metod för
effektbalans.
I första hand hanteras ett effektunderskott på marknaden genom import.
Eftersom buden på marknaden aktiveras i prisordning kan Sverige vara
nettoimportör av el även under timmar när det finns ytterligare inhemska
produktions– eller förbrukningsreduktionsbud, om den importerade elen
är billigare.
7
Övrig värmekraft består av olika kraftslag med flera olika tillgänglighetsfaktorer. Därför är ingen
faktor för denna kategori med i figuren.
2.3 Ingen strategisk reserv för vintern
2025/2026
En strategisk reserv är en kapacitetsmekanism som ska säkra effekten
under de kallaste vinterdagarna och ersätter därmed den gamla
effektreserven. Utformningen av en strategisk reserv regleras enligt
Elmarknadsförordningen (2019/943). Dessutom behöver varje
medlemsland som vill anskaffa en strategisk reserv få ett godkänt
statsstödsbeslut.
Sverige har en beslutad tillförlitlighetsnorm som säger att risken för
effektbrist inte ska överstiga 1 timme/år. Analyser visar att risken överstiger
denna norm. Mot den bakgrunden mottog Sverige ett godkänt
statsstödsbeslut i juli 2025 (SA.112968 (2025/N). I slutet av augusti
beslutade sedan regeringen om en ny svensk Författning, Förordning
(2025:835) om en kapacitetsmekanism för elmarknaden, vars innehåll ska
spegla det som beslutats av Europeiska kommissionen.
Till kommande vinter har Svenska kraftnät försökt att upphandla en
strategisk reserv på upp till 800 MW, som ska säkra effekttillräckligheten
under de kallaste dagarna när elförbrukningen blir som högst. Den skulle
ersätta den gamla effektreserven som upphörde 15 mars 2025.
I upphandlingen för vinterperioden 16 november 2025 till 15 mars 2026
kvalificerade sig sex aktörer med resurser av typen produktionsresurser
och förbrukningsflexibilitet. Av dessa leverantörer valde tre aktörer, alla
med produktionsresurser, att lämna anbud. Svenska kraftnät kunde inte
anta något av dessa bud då samtliga låg betydligt över takpriset och
upphandlingen har därför avbrutits. Inga aktörer kontrakteras för den
kommande säsongen.
Takpriset bestäms i Statstödsbeslutet och innebär att Svenska kraftnät
begränsas till att snittpriset av antagna bud inte ska överstiga det så
kallade CONE-värdet (kostnad för ny resurs) som används vid
fastställandet av den nationella tillförlitlighetsnormen. Det CONE-värde som
här sätter gränsen relaterar till referenstekniken ”Efterfrågeflexibilitet
hushållsuppvärmning”, en teknik som inte tidigare varit aktuell för att ingå i
den Strategiska reserven och som troligen inte kommer vara aktuell de
kommande åren heller.
De resurser som ingår i den strategiska reserven behöver ha hög
tillgänglighet vilket innebär att vissa resurser, som t.ex. varierar i kapacitet,
inte lämpar sig som strategisk reserv. Resurser som kontrakteras som
strategisk reserv kan inte heller vara aktiva på elmarknaden eller
balansmarknaden under kontraktsperioden, vilket också begränsar vilka
typer av resurser som är intresserade av denna typen av avtal.
Trots att de genomförda analyserna pekar på att Sverige har ett behov av
en strategisk reserv för att nå den bestämda tillförlitlighetsnormen, och
trots att ett statstödsgodkännande och en förordning nu är på plats ser
Svenska kraftnät begränsningar i möjligheten att lyckas med en
upphandling. Denna begränsning beror av takprisnivån, som är lägre än vad
de resurser som inkommit med anbud rimligtvis kan prissätta sig. Detta
takpris är anledningen till att en strategisk reserv inte kan kontrakteras inför
den kommande vintern, och Svenska kraftnät befarar att utfallet kommer
vara detsamma nästkommande vinter om inte takprisnivån ändras.
Risken för effektbrist väntas öka de kommande vintrarna, och en strategisk
reserv är då ett viktigt verktyg för att trygga elförsörjningen. Vid en
effektbristsituation kommer elpriserna att stiga kraftigt, vilket är en signal
till marknaden att snabbt minska sin förbrukning.
Svenska kraftnät önskar därför aktivt arbeta tillsammans med
Regeringskansliet och Energimarknadsinspektionen för att finna
framkomliga lösningar.
Tekst er automatisk ekstrahert fra originaldokumentet. For autoritativt innhold, se originalfilen.