rapport_driftsakerhet_i_kraftsystemet_augusti_2025.pdf
Vedlegg til anbudet Achilles Utilities NCE qualification - notification of qualification system - Services fra Achilles Information AS.
SVENSKA KRAFTNÄT
Driftsäkerhet
i kraftsystemet
- framtidens behov och förmågor
AUGUSTI 2025
Svenska kraftnät 1
Innehåll
Introduktion Beskrivning av systembehov
• Förord • Aktiv effektbalans
• Om den här rapporten • Reaktiv effektbalans
• Översikt över analyser och rapporter • Synkronisering
• Sammanfattande budskap • Dämpning
• Störningstålighet
Ett kraftsystem i förändring • Återuppbyggnad
• Ökning av elbehov framöver men stor osäkerhet i utfallet • Översikt av implementerade och framtida åtgärder
• Flera stora förändringar påverkar leveranssäkerheten
• Kraftsystemets dynamik förändras • Ordlista
• Kraftsystemet blir mer decentraliserat
Systembehov och förmågor
• Leveranssäkerhet
• Driftsäkerhet
• Systembehov och förmågor
• Robusthet
• Svenska kraftnäts verktygslåda
Svenska kraftnät 2
Introduktion
Svenska kraftnät 3
Förord
För att möjliggöra omställningen till ett med branschen och alla dess aktörer är
fossilfritt energisystem kommer elanvänd också en viktig pusselbit framöver för att
ningen att behöva öka kraftigt där åstadkomma de förändringar som behövs
prognoser och politiska mål pekar på en på mest effektiva sätt. Svenska kraftnät är
dubblering av den svenska elanvändningen ansvarig för att följa upp, det av riksdagen
till 2045. Kraftsystemet förändras också fastställda, leveranssäkerhetsmålet för
där elproduktion och elanvändning får elsystemet och vidta eller föreslå nöd
andra egenskaper genom att de ansluts vändiga åtgärder för att målet uppnås.
med kraftelektronik och mängden väder Vi har även ett ansvar för planeringen av
beroende elproduktion kontinuerligt ökar. elsystemet, där driftsäkerhet ingår som en
Detta skapar nya utmaningar för drift viktig parameter.
säkerheten samtidigt som kraftsystemet
behöver förbli driftsäkert årets alla timmar, Denna rapport syftar till att beskriva kraft
såväl i normalläge som under allvarlig systemets driftsäkerhet och vilka behov
påfrestning, i en framtid med ett allt mer och förmågor som behövs i framtiden.
elberoende samhälle. Jag hoppas att den här rapporten ska
ge en tydligare bild av Svenska kraftnäts
Kraftsystemets ökade komplexitet innebär arbete för att upprätthålla driftsäkerheten
att Svenska kraftnät behöver jobba med i kraftsystemet och vad som behöver göras
en kombination av olika verktyg för att på för att skapa en driftsäker elförsörjning.
ett effektivt sätt bibehålla driftsäkerheten.
Samtliga verktyg kommer att behövas i allt Viktoria Neimane
större utsträckning. En ökad samverkan Avdelningschef Systemutveckling
Svenska kraftnät 4
Om den här rapporten
Välkommen till Svenska kraftnäts rapport om
driftsäkerhet i det framtida kraftsystemet
Kraftsystemet genomgår en stor förändring när kommer att göra framöver för att säkerställa ett
det gäller både produktion och användning av el. driftsäkert och robust kraftsystem. Rapporten
Syftet med den här rapporten är att skapa förståelse innehåller kvalitativa bedömningar av behov
för hur förändringen påverkar driftsäkerheten och och förmågor.
systemstabiliteten i kraftsystemet och hur Svenska
kraftnät avser att agera för att hantera dessa Det räcker inte att kraftsystemet är driftsäkert för
förändringar. Ett driftsäkert och stabilt kraftsystem att möta samhällets behov, det måste också finnas
innebär ett system som klarar av att utsättas för tillräckligt med kapacitet i näten och tillräckligt
störningar och så snabbt som möjligt kan återgå med elproduktion. I den här rapporten har vi valt
till ett normalläge. att fokusera på driftsäkerhet. Andra aspekter som
också påverkar kraftsystemets leveranssäkerhet
Rapporten beskriver de framtida behov kraft behandlas i andra rapporter, vilka översiktligt
systemet har utifrån de förändringar som sker i presenteras på nästa sida.
systemet. För att hantera behoven och upprätt
hålla driftsäkerheten behöver olika förmågor finnas Rapporten vänder sig till läsare som är intresserade
i systemet. Olika typer av elproduktion har alla av kraftsystemet men inte är så djupt insatta
olika förmågor att stödja systemet och dessa kan i tekniken och som vill få en överblick av drift
komma till nytta på olika sätt, till exempel genom säkerhet och systemstabilitet framöver. Syftet
kravställning eller genom stödtjänster. Svenska med rapporten är att på ett förenklat sätt beskriva
kraftnät vill i den här rapporten beskriva behoven, komplicerad teknik vilket medför att rapporten inte
vilka lösningar och verktyg som finns och vad vi håller en djupare teknisk nivå.
Svenska kraftnät 5
Översikt över analyser och rapporter
Rapporterna finns att hitta på svk.se respektive hos de europeiska
transmissionsnätsoperatörernas samarbetsorganisation, entsoe.eu
Långsiktiga scenarier Behovsanalyser Strategi och planer
Svenska kraftnät: Svenska kraftnät: Svenska kraftnät:
• Långsiktig marknadsanalys 2024 • Driftsäkerhet i kraftsystemet 2025 • Svenska kraftnäts strategi mot 2030
• Kortsiktig marknadsanalys 2024 • Nätutvecklingsplan 2024–2033
ENTSO-E:
• Kraftbalansen på den svenska elmarknaden 2025 • Systemutvecklingsplan 2022–2031
• Ten Year Network Development Plan 2024
• Balancing market outlook 2030 • Forsknings- och utvecklingsplan 2021–2024
Nordiskt:
• Nordic Grid Development Perspective 2025
• Requirement for minimum inertia in the Nordic
power system 2023
ENTSO-E:
• European Resource Adequacy Assessment 2024
• Winter Outlook 2024–2025
Svenska kraftnät 6
SAMMANFATTANDE BUDSKAP
Drivande
förändringar och • Svenska kraftnät jobbar med en bred verktygslåda för att
bibehålla tillräcklig driftsäkerhet i alla drifttillstånd. Bland
behov av åtgärder
verktygen finns investeringar i egna komponenter, ändamåls
enlig kravställning på andra aktörers anläggningar samt
marknadsbaserad anskaffning och ekonomiska incitament.
• Fler åtgärder krävs för att upprätthålla driftsäkerheten i alla
drift- och samhällstillstånd framöver där valet av lämplig
åtgärd utgår från ett samhällsekonomiskt perspektiv.
• Kraftsystemets komplexitet ökar då elproduktion och el
• Det är viktigt att samtliga aktörer och produktionsslag i kraft
användning i allt högre grad ansluts med kraftelektronik.
systemet bidrar med förmågor och flexibilitet utifrån sina
Elproduktionen blir mer väderberoende men också mer distri
förutsättningar. Svenska kraftnät har, som systemansvarig
buerad med mer produktion placerad längre ut i systemet.
för överföringssystemet, ansvaret att leda systemets aktörer
• Osäkerheter i framtida elbehov samt produktionens tekniska genom utökat samarbete, incitament och kravställning.
egenskaper och beteende medför att Svenska kraftnät behöver
• Synkron produktion bidrar med viktiga förmågor i kraft
planera och ta höjd för allt fler olika situationer och utfall. Varje
systemet, idag och i framtiden. Även icke-synkrona
utfall måste kunna hanteras med bibehållen driftsäkerhet.
anläggningar har möjlighet att bidra med liknande förmågor
• Svenska kraftnät kommer att behöva hantera ett system med under förutsättning att rätt kravställning och incitament
stor andel väderberoende produktion framöver, såväl innan finns på plats.
som efter att ny kärnkraft kan vara på plats.
• Innovation och teknikutveckling är viktigt för det framtida
• Med ett samhälle som blir allt mer elberoende ökar betydelsen kraftsystemet och Svenska kraftnät behöver, tillsammans
av en välfungerande hantering av nöddrift och återuppbyggnad med övriga aktörer, fortsätta att utvärdera hur ny teknik
av kraftsystemet, särskilt vid samhällskriser och ytterst vid krig. med nya förmågor kan bidra till driftsäkerheten.
7
Ett kraftsystem
i förändring
Svenska kraftnät 8
Ökning av elbehov framöver men
stor osäkerhet i utfallet
De senaste 10 åren har kraftsystemet utvecklats Det finns även osäkerheter kopplat till elproduk ansluten produktion** behöver hanteras såväl
och genomgått flera stora förändringar. Stora tionen och dess egenskaper; vilken typ av produk innan som efter att ny kärnkraft är på plats.
mängder vindkraft har byggts och andelen förnybar tion som etableras, när och var samt storlek på
el i det svenska kraftsystemet har ökat. Under anläggningar är frågor som påverkar kraftsystemet. Osäkerheter i elbehov samt produktionens tekniska
samma tidsperiod har flera kärnkraftsreaktorer Antalet stora elanvändare kommer förmodligen att egenskaper och beteende skapar nya förutsätt
ställts av. Sverige har idag en elproduktion som i öka framöver, något som också påverkar kraft ningar för Svenska kraftnäts planering. Vi behöver
princip är helt fossilfri och baserad på vind-, vatten- systemets beteende. planera för att kunna hantera olika typer av utfall
och kärnkraft, samt en ökande mängd el som så att driftsäkerheten kan upprätthållas, trots att
kommer från småskalig solkraft. En stor mängd sol- och vindkraft kommer att vi i dag inte vet säkert vilka förmågor som kommer
tillkomma i kraftsystemet även om ny kärnkraft att finnas tillgängliga i framtiden. Följden blir att
Sveriges elbehov bedöms öka på både kort och lång kommer till stånd i Sverige. Detta innebär att ett åtgärder och marginaler måste utformas med en
sikt. Ökningen beror framförallt av utvecklingen system med stor mängd variabel och omriktar stor spridning i utfall i åtanke.
inom industrin med en ökad framställning av bland
annat fossilfritt stål, elektrobränslen och grön
vätgas. Stora osäkerheter finns i utfallet och utveck
lingen presenteras som ett spann utifrån de senaste
scenarierna framtagna av Svenska kraftnät.*
* Långsiktig marknadsanalys, Svenska kraftnät, 2024
** Begreppen variabel och omriktaransluten produktion
beskrivs närmare på följande sida
*** För kärnkraft har 60 års livslängd antagits
Svenska kraftnät 9
Flera stora förändringar påverkar
leveranssäkerheten Med planerbar produktion avses elproduktion som under
normala omständigheter kan styras till en på förhand
Den förändrade produktionsmixen innebär att nödvändiga förmågor, då detta sker via nätägarna känd nivå, till exempel kärnkraft, vattenkraft och termisk
kraft. Den planerbara produktionen har tillgång till lagrad
kraftsystemet har gått från i huvudsak planerbar på distributionsnätsnivå. Detta kan leda till att
energi i form av vattenmagasin för vattenkraft eller
produktion med synkront anslutna anläggningar till förmågorna måste anskaffas på andra sätt som är bränslelager för termisk kraft. Vattenkraften är också
att också ha en stor andel variabel produktion med mindre effektiva. Användarsidan ändras också ofta reglerbar, det vill säga att det är möjligt att relativt
anläggningar som ansluter till elnätet via kraftelek med fler nya stora förbrukningsanläggningar som fritt bestämma när och hur mycket el den ska producera.
tronikbaserade omriktare. Produktion som ansluter ansluter till kraftsystemet så som exempelvis Med variabel produktion, även kallad icke-planerbar
via omriktare bidrar inte automatiskt med samma vätgasproduktion och serverhallar. produktion, avses produktion som är svårare att styra
till en särskild nivå då tillgänglig energi varierar med yttre
förmågor som den synkront anslutna produktionen
faktorer som exempelvis väder. Den variabla produk
typiskt har, som exempelvis rotationsenergi, vilket tionen utgörs primärt av vind- och solkraft. Variabel
skapar nya utmaningar för kraftsystemets leverans- produktion kan i viss mån regleras, men huvudsakligen
sker det enbart i nedåtriktningen.
och driftsäkerhet. Omriktaransluten och variabel
produktion har dock möjlighet att bidra med viktiga
förmågor, om rätt krav ställs och om tillräckliga
ekonomiska incitament för att göra bidraget lön
samt finns. Vind- och solkraft ingår i kategorin icke-synkront
ansluten produktion, det vill säga elproduktion som
En stor del av den tillkommande produktionen använder generatorer som roterar oberoende av kraft
systemet alternativt inte roterar alls och där effekten
ansluts på distributionsnätsnivå, till skillnad från matas in med hjälp av kraftelektronik. Denna typ av
tidigare då produktion oftast anslöts på transmis elproduktionsanläggningar kallas också omriktaransluten
sionsnätsnivå. Det innebär bland annat att det produktion. Detta till skillnad från vattenkraft och kärn
kraft som är synkront anslutna till nätet, vilket innebär att
blir svårare för Svenska kraftnät att ställa direkta
generatorer fysikaliskt roterar i takt med kraftsystemet.
krav på exempelvis spänningsreglering och andra
Svenska kraftnät 10
Kraftsystemets dynamik förändras
Kraftsystemet är beroende av att anslutna anlägg Vind- och solkraft ansluts typiskt via kraftelektro
ningar kan bidra till styrning av kraftsystemets niska omriktare. Omriktarens dynamiska egen
gemensamma storheter som frekvens och spänning skaper beror helt på dess styrning vilket ger stora
samt aktiv och reaktiv effekt. Styrningen behöver möjligheter. Även den förbrukning som ansluts till
fungera i olika tidsskalor, från bråkdelar av en kraftsystemet ändrar karakteristik med en mindre
sekund och uppåt. andel direktanslutna roterande maskiner och mer
omriktaransluten förbrukning.
Roterande maskiner såsom synkrongeneratorer
styr på ett effektivt sätt bland annat kraftsystemets Med en allt större mängd omriktare förändras
spänning och frekvens. Synkrongeneratorerna kraftsystemets dynamiska egenskaper där både
har elektromekaniska egenskaper och dynamik problem och lösningar oftare uppträder på den
som historiskt varit avgörande för kraftsystemets snabbare delen av tidsskalan.
stabilitet och beteende.
Omriktare
En omriktare är en enhet konstruerad med
kraftelektronik. Enheten omvandlar lik
spänning (DC) till växelspänning (AC) eller
vice versa, beroende på användningsområde.
Den används ofta som gränssnitt för att
* Fördjupning i ämnet återfinns i Nordic Grid Development Perspective, 2023
ansluta vind- och solkraft till kraftsystemet.
Svenska kraftnät 11
Kraftsystemet blir mer
decentraliserat
Historiskt har kraftsystemet till stor del kontrollerats samma utsträckning som tidigare reglerade av de resurser behöver nyttjas. Detta medför ett ökande
och hanterats av relativt få aktörer med tydlig krav som Svenska kraftnät ställer. Ansvaret för att behov av att ha en tydlig ansvarsfördelning och
ansvarsfördelning och goda möjligheter att koordi ställa krav faller i stället på region- och lokalnäts koordinering mellan Svenska kraftnät och övriga
nera åtgärder. Antalet aktörer som äger anläggningar ägarna som måste ta hänsyn till ansvaret dels för aktörer för att säkerställa tillräckliga förmågor i
och som deltar på olika marknader ökar nu. Vidare sin egen driftsäkerhet, dels för att de förmågor som kraftsystemet. Berörda aktörer behöver också ha
blir det vanligare att anläggningsägaren inte själv finns hos anslutande anläggningar görs tillgängliga tillräcklig bemanning och kompetens för att fullgöra
underhåller och sköter driften av sina anläggningar för kraftsystemet i stort. sin roll i kraftsystemet.
utan låter detta skötas av tredje part. Denna ut
veckling förväntas fortsätta och leder till ett ökat Därtill är vissa av dessa behov relativt lokala och
behov av koordinering mellan aktörer med olika behöver hanteras på en viss plats, exempelvis
Svenska kraftnät har som systemansvarig för
funktioner i kraftsystemet. överlaster på en ledning eller spänningsnivån i
överföringssystemet ansvar för att leda systemets
en station. Sådana behov behöver då hanteras av aktörer genom utökat samarbete. Vår uppgift är att
När en växande andel av elproduktionen är ansluten närliggande anläggningar. Andra behov, exempelvis skapa incitament för aktörerna, genom bland annat
till andra nätägare än Svenska kraftnät växer ut kravställning och marknadsbaserade stödtjänster.
aktiv effektbalans för lastföljning och balansering,
maningarna med att bibehålla en god driftsäkerhet. kan hanteras relativt fritt i förhållande till placering Alla systemets aktörer behöver kunna bidra till
att upprätthålla kraftsystemets funktion. Berörda
Resurser som är viktiga för driften av kraftsystemet, i kraftsystemet. Det kräver likväl en omfattande
aktörer ska tillhandahålla nödvändiga förmågor, vid
genom att bidra med avgörande förmågor, är inte i koordinering då allt fler mindre och distribuerade den tidpunkt och i den mängd som kraftsystemet
behöver, utifrån regelverk och ingångna avtal.
Alla tillkommande teknikslag, exempelvis kärnkraft,
vindkraft och vätgasproduktion, behöver kunna
bidra med förmågor i förhållande till sin andel av
elproduktionen och elanvändningen i kraftsystemet.
Transmissionsnät Region- och lokalnät
Svenska kraftnät 12
Systembehov
och förmågor
Svenska kraftnät 13
Leveranssäkerhet
Med leveranssäkerhet avses kraftsystemets
samlade förmåga att producera och överföra el så Leveranssäkerhet
att elanvändarna kan använda den el de behöver,
vid den tidpunkt och på den plats där de vill
använda den, även vid ansträngda driftsituationer Tillräcklighet Driftsäkerhet
och vid vanligt förekommande störningar.
Leveranssäkerhet kan delas upp i tillräcklighet
och driftsäkerhet:
• Tillräcklighet avser att en tillräcklig mängd el kan
produceras och överföras så att den tillgängliga
elen räcker till för att täcka elanvändarnas behov.
• Driftsäkerhet avser att kraftsystemet ska kunna
fungera under normala förutsättningar samt
kunna motstå påfrestningar i form av olika typer Produktions- Flexibilitet Överföringskapacitet i elnäten
kapacitet Att anpassa elproduktion Kapaciteten i elnäten behöver utvecklas över
av störningar.
I ett leveranssäkert och elanvändning genom tid för att följa med i behovet av överföring genom
kraftsystem måste flexibilitet är avgörande en långsiktig nätplanering baserad på framtids
Tillräcklighet och driftsäkerhet är två mål som till mängden producerad för att det ska finnas scenarier. Samtidigt ska metoderna för att tilldela
viss del har en inneboende konflikt då ökad drift el vara tillräcklig för att tillräckligt med el och så mycket som möjligt av den driftsäkert tillgängliga
säkerhet bland annat kan uppnås genom inskränk möta elanvändningens överföringskapacitet vid överföringskapaciteten till elmarknaden
behov men också vara naturliga variationer och kontinuerligt utvecklas.
ningar i tillräckligheten, exempelvis genom redu
placerad så att det finns störningar, både på längre
cerad överföringskapacitet. Svenska kraftnät gör tillräckligt med kapacitet i sikt och i driftskedet.
avvägningen mellan driftsäkerhet och tillräcklighet elnätet att överföra
Läs mer om bedömningar kring tillräcklighet
utifrån risk och samhällsekonomiska bedömningar. den dit den behövs.
i följande publikationer:
En bedömning av resurstillräckligheten för
Denna rapport fokuserar huvudsakligen på svensk elförsörjning, Svk, 2024
European Resource Adequacy Assessment,
driftsäkerhet.
ENTSO-E, 2024
14
Långsiktig marknadsanalys, Svk, 2024
Driftsäkerhet
Ramverk för driftsäkerhet
Dimensioneringskriterier, tillsammans med drift
säkerhetsgränser och systemdriftstillstånd, bildar
en del av det ramverk Svenska kraftnät använder för
att hantera driftsäkerhet i det nationella överförings
systemet. Förutsättningarna för att genomföra
Pålitliga leveranser av el är avgörande för samhället anläggning. Flera samtidiga fel med gemensam
åtgärder skiljer sig åt mellan olika systemdrifts
oavsett samhällstillstånd, där en säker elförsörjning orsak kan omfattas i de fall där sannolikhet och tillstånd. I samtliga drifttillstånd finns det en teknisk
ska upprätthållas i fredstida normalläge såväl konsekvens bedöms vara tillräckligt höga. Flera kravställning som beskriver hur en anläggning ska
som i högsta beredskap och krig. Med begreppet samtidiga men oberoende fel omfattas generellt bete sig. I normaldrift bidrar frivilliga åtgärder som
marknader och stödtjänster till driftsäkerheten.
driftsäkerhet avses behovet hos kraftsystemet att inte av dimensioneringskriterierna.
I nöddrift och återuppbyggnad har Svenska kraftnät
kunna fungera under normala förutsättningar samt ett större mandat att ta till tvingande åtgärder för
kunna motstå påfrestningar i form av olika typer av N-1-kriteriet innebär att kraftsystemet har vissa att upprätthålla driftsäkerheten.
störningar. Kraftsystemet ska kunna motstå såväl marginaler för att klara störningar, vilket ger en
små kontinuerliga variationer i driftförutsättningar grundläggande nivå av robusthet i kraftsystemet.
som större enskilda förändringar och bortkopplingar. Det är dock önskvärt att kraftsystemet kan motstå
Vissa störningar är så stora och osannolika att det även större störningar än de som anges av Systemdrifttillstånd
inte är ekonomiskt försvarbart att utforma kraft N‑1‑kriteriet i den mån det finns åtgärder för detta
systemet för att kunna motstå dessa utan då kan som är kostnadseffektiva. Sådana åtgärder bidrar
Normaldrift
följden bli omfattande elavbrott. Av den anledningen till ökad robusthet.
ingår även behovet av att kunna återuppbygga
systemet efter ett nätsammanbrott i begreppet Behovet av driftsäkerhet i kraftsystemet kan delas
driftsäkerhet. in i olika systembehov som beskrivs vidare från Återuppbyggnad Skärpt drift
sidan 24 och framåt. För att möta systembehoven
Hur stora störningar som kraftsystemet ska kunna nyttjas olika förmågor som bidrar med egenskaper
motstå avgörs av de dimensioneringskriterier som till kraftsystemet. Förmågorna kan vara antingen
används. Grunden i Svenska kraftnäts dimen inneboende egenskaper hos olika teknikslag eller Nätsammanbrott Nöddrift
sioneringskriterier är det så kallade N‑1‑kriteriet, tillförda genom kravställning och incitament. Dessa
vilket innebär att kraftsystemet ska kunna motstå förmågor och hur de kan tillföras i tillräcklig mängd
samtliga enskilda störningar som kan inträffa i beskrivs närmare på nästkommande sidor.
systemet. Enskilda störningar motsvarar bortfall Störning
av exempelvis en ledning eller en produktions Åtgärd
Svenska kraftnät 15
Systembehov och förmågor
Förutsättningarna för att upprätthålla driftsäkerheten kan beskrivas utifrån tre olika faktorer:
inneboende och tillförda förmågor samt systembehov. För att kraftsystemet ska vara driftsäkert
måste bidraget från de inneboende och tillförda förmågorna överstiga systemets behov av de
egenskaper och funktioner som behövs för att motstå en viss typ av påfrestning.
Inneboende förmågor + Tillförda förmågor ≥ Systembehov
Med inneboende förmågor avses egenskaper Med tillförda förmågor avses egenskaper och Ett driftsäkert kraftsystem ska kunna fungera under
som finns i kraftsystemet och dess anslutna funktioner som Svenska kraftnät och andra aktörer normala förutsättningar samt kunna motstå påfrest
anläggningar utan att systemet explicit designats har tillfört kraftsystemet och som annars inte hade ningar i form av olika typer av störningar. Detta medför
för att ha dessa egenskaper. De inneboende funnits, åtminstone inte i samma utsträckning. flera olika systembehov för att kunna motstå exempel
förmågorna är alltså egenskaper som finns naturligt Svenska kraftnät kan tillföra förmågor genom vis variationer i aktiv och reaktiv effekt samt andra
hos anslutna anläggningar och kan bidra till att investeringar i egen utrustning och nät, kravställning händelser som ligger utanför Svenska kraftnäts direkta
förbättra eller försämra kraftsystemstabiliteten samt ekonomiska incitament och anskaffning. kontroll. Det kan exempelvis handla om naturliga effekt
och driftsäkerheten. variationer mellan produktion och förbrukning såväl som
Vissa tillförda förmågor är identiska med eller stora störningar i en eller flera enskilda anläggningar.
Typiska exempel på sådana förmågor är den efterliknar de inneboende förmågorna, exempel Störningarnas och de naturliga variationernas beteende
mekaniska rotationsenergin och felströmsinmat vis syntetisk rotationsenergi, syntetisk frekvens i form av storlek, varaktighet och snabbhet bidrar till
ning hos synkrongeneratorer samt frekvens- och beroende last, synkronkompensatorer och att skapa behovet av åtgärder och förmågor.
spänningsberoendet hos vissa förbruknings synkronkompensatordrift av generatorer. Andra
anläggningar som momentant reagerar på avvikelser förmågor är alltid tillförda, till exempel frekvens- Störningar och variationer kan påverkas genom
i frekvens respektive spänning. och spänningsreglering. bland annat kravställning och ekonomiska incitament,
exempelvis ramphastighetsbegränsningar, begränsning
av största enskilda felfall och obalansavgifter.
Svenska kraftnät 16
Kraftsystem
stabilitet
Kraftsystemstabilitet
Om kraftsystemets behov av en viss egenskap Frekvens Spännings Vinkel Resonans Omriktar
inte tillgodoses kan systemet bli instabilt. Med stabilitet stabilitet stabilitet stabilitet stabilitet
begreppet stabilitet avses förmågan hos ett kraft
system att upprätthålla ett jämviktsläge samt för Frekvensstabilitet Spänningsstabilitet Vinkelstabilitet är Resonansstabilitet Omriktarstabilitet
mågan att återgå till ett acceptabelt jämviktsläge är kraftsystemets är kraftsystemets förmågan hos gene berör oscillationer beskriver oönskade
efter att ha utsatts för en störning, till exempel att förmåga att hålla förmåga att upp ratorer att förbli i kraftsystemet i interaktioner kopplat
frekvensen stabil rätthålla godtagbara synkroniserade frekvensområdet till den snabba
frekvensen hålls inom givna gränser under och
under normala spänningar i under normala för 5-45 Hz. dynamik kontroll
efter störningen. förhållanden och systemets alla hållanden och efter De oönskade funktionerna hos
efter att ha utsatts punkter under att ha utsatts för energisväng omriktare kan föra
Kraftsystemstabilitet kan delas in i fem kategorier*. för en störning. normala förhållan en störning. ningarna kan vara med sig. De behö
den och efter att I begreppet ingår elektriska eller ver fungera stabilt
Av dessa är det frekvens och spänning som mot
ha utsatts för en också effektpend elektromekaniska. tillsammans med
svarar väldefinierade fysikaliska storheter med störning. lingar mellan andra omriktare och
definierade målvärden. Målvärdet för frekvensen grupper av gene andra komponenter
är 50 Hz medan spänningens målvärde varierar ratorer i olika geo i elnätet.
grafiska områden
med spänningsnivån i respektive punkt i nätet. i kraftsystemet.
De övriga tre stabilitetskategorierna – vinkel
stabilitet, resonansstabilitet och omriktarstabilitet
– utgör ytterligare villkor som måste vara upp
fyllda för att systemet ska vara synkroniserat och
väldämpat. De två sistnämnda kategorierna har
blivit allt mer relevanta på senare år, i takt med att
andelen omriktaransluten produktion ökat.
* Indelningen baseras på: Definition and Classification of Power System Stability – Revisited & Extended, IEEE, 2021
Svenska kraftnät 17
Robusthet
Grundläggande
robusthet
Robusthet är ett mått på hur stora påfrestningar kraftsys
+ >
temet klarar av att motstå. Ett system med hög robusthet Inneboende Tillförda Enskilda
förmågor förmågor störningar
klarar stora avvikelser från planerade driftförutsättningar.
N-1
Utan robusthet kan avvikande driftförutsättningar leda till
exempelvis inskränkningar i överföringskapacitet i syfte
att upprätthålla driftsäkerheten. Robusthet är därför en
nödvändighet för att upprätthålla leveranssäkerheten.
Hur robust kraftsystemet ska vara avgörs av Svenska
kraftnäts dimensioneringskriterier. Kriterierna innebär en Utökad
avvägning eftersom en allt för stor robusthet kan tyda på robusthet
att kraftsystemet överdimensionerats eller inte utnyttjas
effektivt nog, vilket medför ökade kostnader. Stora
störningar
Grunden i Svenska kraftnäts dimensioneringsregler är
+ >
att kraftsystemet ska kunna motstå samtliga enskilda fel Inneboende Tillförda Enskilda
som kan inträffa (N-1-kriteriet). Flera samtidiga fel med förmågor förmågor störningar
gemensam orsak kan omfattas i vissa fall, där sannolik N-1
het och konsekvens bedöms vara tillräckligt höga. Detta
bidrar till en utökad nivå av robusthet. Flera samtidiga N–X
men oberoende fel (N-X) omfattas dock generellt inte av
dimensioneringskriteriet. Historiskt har dock kraftsystemet
i många fall ändå varit så robust att det har kunnat motstå
mycket större störningar än det har dimensionerats för.
Ett exempel på detta är störningen den 23 april 2023 som
presenteras på nästa sida.
18
EXEMPEL
Störningen 26 April 2023
Spänningar i närliggande
stationer under störningen
Störningen i station Hagby våren 2023 bestod av påverkades av spänningsstörningen. I en situation
flera oberoende och på varandra följande fel som med mindre marginaler och sämre robusthet hade
ledde till en extrem påfrestning på kraftsystemet.* störningen, som var långt större än dimensione
Felbortkoppling och medföljande låga spänningar rande fel, fått långt mer omfattande påverkan.
påverkar normalt systemet kortare tid än 0,2 s.
Här var spänningen väldigt låg under 7 s, och Robustheten som uppvisades vid störningen
anslutna anläggningars dynamik och störnings kommer sig till stor del av den stora mängden
tålighet fick därför stor betydelse. På grund av den inneboende förmågor, exempelvis mekanisk rota
låga spänningen kopplades två stycken kärnkrafts tionsenergi, som fanns i kraftsystemet vid tillfället.
block bort från nätet för att skydda anläggningarna, Händelsen är därför också ett exempel på hur
med följd att den produktion av effekt som förlo stora mängder av inneboende förmågor i många
rades (mer än 2000 MW) vida översteg det dimen situationer inneburit att kraftsystemet historiskt
sionerande felet (1400 MW). Trots att störningarna har varit så robust att det kunnat hantera störningar Störningens påverkan
i spänning och aktiv effekt översteg den storlek som är mycket större än N‑1‑kriteriet. på frekvensen
som kraftsystemet är designat att tåla så var
påverkan på kraftsystemet i stort relativt liten. I ett framtida kraftsystem, med en stor mängd till
förda förmågor som måste dimensioneras utifrån
Händelsen är ett exempel på hur spänning- och specifika kriterier, så hamnar robustheten på den
frekvensstabilitet relaterar till störningstålighet och nivå som kraftsystemet designas för. Det blir då
hur flera stabilitetsfenomen kan inträffa samtidigt. kritiskt att välja vilka störningar som ska kunna
Störningen påverkade frekvensen avsevärt via hanteras, och hur robust kraftsystemet ska vara.
obalans i aktiv effekt men utfallet mildrades av
spänningsberoendet hos ansluten förbrukning som
* Händelseförloppet under störningen beskrivs mer ingående i rapporten Driftstörningen den 26 april 2023, Svk, 2023.
Svenska kraftnät 19
Svenska När Svenska kraftnät identifierar ett behov av
att tillföra en förmåga i kraftsystemet så är ett
alternativ att tillföra förmågan i egen regi ge
Ekonomiska incitament och anskaffning
Upphandling och ersättning av stödtjänster är
ett exempel på ett ekonomiskt incitament för
kraftnäts nom investeringar i egen utrustning. Svenska
kraftnät kan också välja att tillföra åtgärder i
samverkan med andra aktörer, i form av krav
berörda anläggningsägare.
Det är vanligt att flera av verktygen behöver
verktygs- ställning respektive ekonomiska incitament.
Investering i egen utrustning och nät
användas när en åtgärd ska införas. Exempel
vis så utgör upphandling av stödtjänster
ett ekonomiskt incitament för berörda anlägg
låda Egna investeringar kan exempelvis ske genom
att installera utrustning för spänningsreglering
i våra egna stationer.
ningsägare, samtidigt som stödtjänsterna
omfattas av en omfattande teknisk krav
ställning för att säkerställa deras effektivitet.
Svenska kraftnät har ett antal verktyg i sin verk Kravställning Det är också vanligt att Svenska kraftnät vidtar
tygslåda för att möta kraftsystemets behov. Kravställning kan bland annat ske genom att flera åtgärder baserat på olika verktyg men
Syftet med verktygen är att tillföra förmågor och ställa tekniska krav för anslutning och drift av med liknande syfte. Exempelvis så installerar
begränsa storleken påstörningar i kraftsystemet. anläggningar i kraftsystemet, och genom mark Svenska kraftnät egen spänningsreglerande
nadskrav som exempelvis funktionella krav vid utrustning samtidigt som det finns anslut
Verktygslådan består av tre delar: marknadsdeltagande och obalanshantering. ningskrav på produktionsanläggningar att
kunna bidra med liknande förmågor.
1. Investeringar i egen utrustning
Egna
och nät investeringar
2. Kravställning
3. Ekonomiska incitament
Krav-
och anskaffning av ställning
förmågor
Ekonomiska
incitament
Svenska kraftnät 20
EXEMPEL
Att tillföra en Nätformande
förmåga omriktare
Första steget i att tillföra en förmåga är Nätformande omriktare (Eng: ”Grid Att förmågan ska existera betyder i
att säkerställa att den finns hos en eller forming”) kan beskrivas som en ny det här fallet att definitionen av egen
Förmågan flera komponenter eller anläggningar generation av styrning där omriktare skaperna förankras mellan tillverkare
ska existera som är anslutna till kraftsystemet. Detta kan bidra med grundläggande för och systemansvariga, antingen i
steg säkerställs typiskt genom tekniska mågor till elnätet. Styrningen kan direkt dialog eller via anslutnings
krav i anslutningsprocessen eller egna
utformas för att efterlikna fysiska koder och implementeringsguider.
investeringar.
egenskaper hos synkrongeneratorer Att förmågan ska vara tillslagen och
och för att utnyttja omriktarnas ha utrymme att agera betyder i det
Andra steget är att säkerställa att potential att möta systembehov. här fallet att Svenska kraftnät under
förmågan är tillslagen, exempelvis att Samtliga stabilitetskategorier på söker vilka verktyg som är lämpligast
Förmågan ska relevant anläggning är ansluten till verkas av förändringen och flertalet för att säkerställa att rätt nätformande
vara tillslagen systemet vid rätt tidpunkt och med rätt
är beroende av att omriktare blir nät egenskaper tillgängliggörs.
inställningar i sina reglersystem. Detta
formande för att en högre andel om
kan exempelvis ske genom driftkrav
riktaranslutna resurser ska vara möjlig. Syntetisk rotationsenergi: Med nya
eller ekonomiska incitament.
typer av styrning skulle den energi
Hur nätformande egenskaper defi buffert som finns i de roterande
Tredje steget är att säkerställa att nieras är avgörande för vilken roll turbinerna hos vindkraften kunna
förmågan har tillräckligt med regler omriktaranslutna anläggningar kan tillgängliggöras som en tillförd för
Förmågan ska ha utrymme för att utöva förmågan, vilket spela för driftsäkerheten i det fram måga i kraftsystemet och bidra med
utrymme att agera sker genom att reservera reglerutrymme
tida kraftsystemet. Definitionen kan exempelvis dämpning och snabb
i relevant parameter, exempelvis aktiv
appliceras på egna investeringar, blir frekvensreglering. Även förmågor hos
effekt. Reservering av reglerutrymme
är ett av syftena med att upphandla central för kravställningen av andras andra resurser med en inneboende
stödtjänster, men kan också ske genom anläggningar och lägger grunden energibuffert, exempelvis batterier
kravställning eller egna investeringar. för att via ekonomiska incitament och vätgasproduktion med lager,
säkerställa rätt förmågor för att möta skulle kunna tillgängliggöras på
Alla verktyg kan systemets behov. motsvarande sätt.
användas i respektive
steg
Svenska kraftnät 21
Driftsäkerhetens utveckling över tid
Behoven kommer att ändras över tid och med det också
de förmågor som krävs för att bibehålla robusthet i det
framtida kraftsystemet. Grafen illustrerar en utveckling
där behovet av förmågor som säkerställer driftsäkerheten
ökar över tid. När kraftsystemet går från en huvudsakligen
storskalig, planerbar och synkron produktion mot en i
högre grad decentraliserad, variabel och omriktaransluten
produktion samtidigt som elanvändningen dubbleras,
påverkas driftsäkerheten på flera sätt.
När andelen synkront ansluten produktion med sina
fysikaliskt inneboende förmågor blir lägre sker ett skifte
i kraftsystemet där traditionella antaganden inte längre
är giltiga. De inneboende förmågornas egenskaper och
mängd förändras samtidigt som behoven ökar i storlek
och förändras i sin natur. Tillförda förmågor kommer
spela en större roll än tidigare, oavsett hur framtidens
produktionsmix kommer att se ut.
Det är avgörande med uppdateringar av dagens stöd
tjänster, en mer omfattande kravställning för att tillföra
förmågor och en betydande ökning av Svenska kraftnäts
egna investeringar för att säkerställa de förmågor som
krävs för att upprätthålla robusthet och driftsäkerhet.
Svenska kraftnät 22
Beskrivning av
systembehov
Svenska kraftnät 23
Beskrivning av systembehoven
För att kraftsystemet ska vara driftsäkert även i
framtiden behöver ett antal systembehov hanteras.
I den här rapporten beskrivs systembehoven utifrån
sex kategorier: Aktiv effektbalans, Reaktiv effekt
Reaktiv
balans, Synkronisering, Dämpning, Störningstålighet Aktiv
effekt Synkronisering
och Återuppbyggnad.* Behoven har ibland ett visst effektbalans
balans
överlapp och interagerar med varandra.
I detta avsnitt kommer för respektive systembehov
en beskrivning av behovet, vilka åtgärder som
genomförts, utvecklingen i framtiden samt vilka
åtgärder som då krävs.
Störnings Återupp
Dämpning tålighet byggnad
* Indelningen är inspirerad av rapporten System Needs and Services for Systems with High IBR Penetration, Global-PST, 2021
Svenska kraftnät 24
Aktiv
effektbalans
Aktiv effekt och frekvens
Mängden aktiv effekt som produceras måste i varje
ögonblick vara lika stor som den mängd effekt som
förbrukas. Vid en ändring i aktiv effekt hos produk
tion eller förbrukning kommer rotationsenergin hos
de roterande massorna omedelbart att öka eller
minska för att balansera effektändringen. Därefter
aktiveras Svenska kraftnäts stabiliseringsreserver Snabb
för att stabilisera frekvensen, följt av långsammare stabilisering
balanseringsreserver för att återställa jämvikt i
planerad produktion och förbrukning samt återställa
stabiliseringsreserverna. På de långa tidsskalorna
Stabilisering
är det elmarknadens uppgift att själv hålla sig i
Behov
energibalans genom så kallad lastföljning.
En mer djupgående beskrivning av frekvensregle Balansering
ringen i Norden återfinns i rapporten Overview of
Frequency Control in the Nordic Power System.
Mer information om de åtgärder för aktiv effekt och
Lastföljning
frekvens som är marknadsbaserade återfinns även i
publikationen Balancing market outlook 2030.
Tid
Notera att balansavräkningen har övergått till 15 0–60 s 60 s–5 min 5 min–60 min 60+ min
minuters avräkningsperiod (i mars 2025) men att
balanseringsbehoven trots det ofta sträcker sig över
flera 15‑minutersperioder och upp till några timmar.
Svenska kraftnät 25
Aktiv
effektbalans
Snabb stabilisering
Beskrivning Utveckling i framtiden I framtiden förväntas de tekniska kraven för FFR
Med snabb stabilisering avses behovet av att säker Den inneboende förmågan hos den mekaniska behöva revideras i form av en dynamisk FFR för att
ställa att frekvensen i samband med snabba varia rotationsenergin kan komma att minska ytterligare åtgärden ska vara tekniskt effektiv även vid högre
tioner i aktiv effekt hålls inom fastställda gränser. över tid, särskilt i händelse av att dagens kärnkraft volymer, för överfrekvens, samt vid nöddrift och
Den snabba stabiliseringen utförs på de riktigt korta skulle avvecklas utan att ersättas. Minskningen återuppbyggnad.
tidskalorna, från hantering av momentana avvikelser skulle vissa timmar få konsekvenser för stabiliteten
upp till ca 1 minut. Historiskt har Svenska kraftnät och därför behöva hanteras. Att tillföra mekanisk Utöver FFR finns även andra möjliga åtgärder, som
förlitat sig på de synkrona anläggningarnas rota rotationsenergi skulle då vara till nytta för kraftsys synkronkompensatorer, synkronkompensatordrift
tionsenergi, bidraget från förbrukningsanläggningars temet, där en framtida utbyggnad av kärnkraften av generatorer och syntetisk rotationsenergi från
frekvensberoende, samt stödtjänsten frekvens skulle kunna bidra till att upprätthålla stabiliteten. omriktaransluten produktion.
hållningsreserv för störningar (FCR-D) för att
tillgodose behovet av den snabba stabiliseringen. Svenska kraftnäts bedömning utifrån nuvarande Vilken åtgärd som i slutändan väljs av Svenska
långtidsscenarier är dock att rotationsenergin inte kraftnät och övriga nordiska transmissionsnäts
Genomförda åtgärder kommer att bli så kritiskt låg att den måste hanteras operatörer beror på vad som är samhällsekonomiskt
• Sedan 2020 används den avhjälpande åtgärden genom att tillföra mekanisk rotationsenergi, utan att mest gynnsamt i förhållande till det faktiska utfallet
snabb frekvensreserv (FFR). också andra åtgärder kan bidra med motsvarande för den naturliga rotationsenergin.
nytta för snabb stabilisering av frekvensen som
• Verktyg för att övervaka och prognosticera
exempelvis FFR och syntetisk rotationsenergi från
rotationsenergin har införts.
omriktaransluten produktion. Rotationsenergin kan komma att minska ytterligare
• De tekniska kraven för FCR-D har uppdaterats. över tid, vilket vissa timmar skulle få konsekvenser
som behöver hanteras.
Framtida åtgärder
• Kraven för automatisk förbrukningsfrånkoppling Driftsäkerheten kan upprätthållas med hjälp Det finns ett antal olika åtgärder som kan användas
(AFK) har reviderats. för att hantera konsekvenserna av den minskande
av andra förmågor likt dagens FFR, som idag
rotationsenergin.
levereras av främst batterier till relativt låg kostnad.
De nordiska transmissionsnätsoperatörerna väljer
åtgärd utifrån samhällsekonomisk nytta.
Snabb stabilisering Stabilisering Balansering Lastföljning
Svenska kraftnät 26
Aktiv
effektbalans
Stabilisering
Beskrivning Utveckling i framtiden komma att försämras i takt med att andelen pro
Med stabilisering avses behovet av att dämpa Volymen FCR-N är idag fixerad till en nivå om 600 duktion som ofta ligger nära maxproduktion och
variationer i frekvensen och uppnå en stabil nivå, MW vilket motsvarar den mängd kontinuerliga har sämre reglerbarhet ökar, exempelvis kärn-, sol-
som dock inte nödvändigtvis är 50 Hz. Den del och snabba (<15 min) obalanser som historiskt och vindkraft.
av stabiliseringen som inte inkluderar de snabba observerats i det nordiska kraftsystemet. I framti
behoven agerar på en tidsskala mellan ca 1 och 15 den kan denna volym förväntas öka i takt med att Framtida åtgärder
minuter. Stabiliseringen hanteras idag huvudsak den totala förbrukningen ökar. Det är också troligt Införande av LFSM hos förbrukning, energilager
ligen av frekvenshållningsreserver för normal drift att behoven ökar i takt med ökad andel sol- och och HVDC-förbindelser.
(FCR-N), störningar (FCR-D), frekvensreglering vindkraft.
i nöddrift (LFSM och EPC) samt bidraget från
förbrukningsanläggningars frekvensberoende. I dagsläget utgörs de största enskilda felen av
FCR-N och FCR-D är marknadsbaserade produkter, stora kärnkraftsaggregat och HVDC-förbindelser till Tillkommande produktion och förbrukning med
energilager behöver ha förmåga till frekvensreglering.
LFSM och EPC tvingande kravställning medan andra synkronområden. Även i framtiden kommer
förbrukningens frekvensberoende är en inne sådana anläggningar att vara dimensionerande för Kravställning behöver utökas för att säkerställa
tillräckliga förmågor vid nöddrift och återuppbyggnad.
boende förmåga. FCR-D. Det kan exempelvis handla om nya stora
kärnkraftsreaktorer, havs- eller landbaserad vind Utökad kravställning krävs också för förmågor hos
stora förbrukningsanläggningar, energilager och
Genomförda åtgärder kraft, vätgasanläggningar och HVDC-förbindelser.
variabel produktion.
• De tekniska kraven för FCR har reviderats (2023).
Den främsta källan till frekvensreglering i nöddrift
• Införande av frekvensreglering i nöddrift (LFSM)
(LFSM), särskilt när det gäller för uppregling, är
hos produktionsanläggningar.
idag vattenkraften som ofta har hög reglerbarhet
• Förslag till reviderade anslutningskrav för i både uppåt- och nedåtriktningen. I framtiden
produktion inlämnat till Energimarknads kan tillgången på dessa förmågor för nöddrift
inspektionen.
Snabb stabilisering Stabilisering Balansering Lastföljning
Svenska kraftnät 27
Aktiv
effektbalans
Balansering
Beskrivning Utveckling i framtiden Framtida åtgärder
Med balansering avses behovet av att frekvensen När det gäller dimensionerande fel förväntas När vattenkraftens relativa andel minskar är det
över tid ska hålla en medelnivå om 50 Hz. Då utvecklingen vara lik det som beskrivits för stabi viktigt att alla tillkommande större resurser, exem
balanseringen avser frekvensens medelvärde utförs liseringen, där dimensioneringen utgår från stora pelvis kärnkraft, vindkraft och vätgasproduktion
den på lite längre tidshorisont, från ca 5 minuter kärnkraftsreaktorer, havs- eller landbaserad vind bidrar i förhållande till mängd och förmåga. Dessa
och upp till några timmar. Balanseringen sköts kraft, vätgasanläggningar och HVDC-förbindelser. resurser behöver ha den tekniska förmågan att
huvudsakligen med hjälp av automatisk respektive Även avseende normala obalanser är utvecklingen bidra med reglering och balansering för att säkra
manuell frekvensåterställningsreserv (aFRR lik det som redan beskrivits, där obalanserna ett tillräckligt utbud av både upp- och nedreglering.
respektive mFRR). Reserverna dimensioneras för förväntas öka i takt med att elanvändningen ökar. Detta kan medföra ett behov av anslutningskrav
att hantera obalanser dels vid normaldrift, dels Även en ökning av mängden sol- och vindkraft kring teknisk förmåga och kanske också lager i
i samband med dimensionerande fel. förväntas bidra till ökade behov av balansering, då fallet vätgas. Därtill är det viktigt att marknader,
resurser med variabel produktion ofta bidrar med riskdelningsmodeller och ekonomiska incitament
Genomförda åtgärder betydande obalanser på tidsskalan för balansering utformas för att främja deltagande i balanseringen.
• Tekniska krav för stödtjänster från resurser med (>5 min).
variabel produktion eller förbrukning har införts.
Traditionellt har en stor del av regleringen skötts
• Kapacitetsmarknader för aFRR och mFRR för Det är viktigt att alla tillkommande större resurser,
av vattenkraften, som dock riskerar att inte räcka
att säkra tillgång på reglerkapacitet. exempelvis kärnkraft, vindkraft och vätgasproduktion,
till i takt med att förbrukningen och obalanserna bidrar med balanseringsförmåga i förhållande till sin
• Områdesbaserad balansering och energi ökar samtidigt som vattenkraftens relativa andel andel av produktion och elanvändning.
marknad för mFRR inom ramen för uppdaterad sjunker i ett kraftsystem med ökad förbrukning. Det kan komma att uppstå ett behov av utökade
nordisk balanseringsmodell (NBM). Att vattenkraften ska förses med moderna miljö anslutningskrav kring teknisk förmåga till balansering
villkor innebär att vattenkraftens förmåga att bidra för tillkommande anläggningar.
till balansering kommer att påverkas negativt.* Vattenkraftens förmåga att bidra till balansering
* Vidare läsning: Nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel kommer påverkas negativt av att den ska förses med
moderna miljövillkor.
Snabb stabilisering Stabilisering Balansering Lastföljning
Svenska kraftnät 28
Aktiv
effektbalans
Lastföljning
Beskrivning Framtida åtgärder Att vattenkraften ska förses med moderna miljö
Med lastföljning avses förmågan hos elmarknaden För att i framtiden ha tillräckliga resurser för last villkor innebär, likt för balanseringen, att förmågan
att via dagenföre- och intradagmarknaderna sköta följning är det av vikt att tillkommande produktion till lastföljning påverkas negativt. Det är därför
handeln mellan aktörer för att hamna i planerad och förbrukning har möjlighet till att vara flexibel. viktigt att de stora anläggningar för produktion och
balans inför drifttimmen. Lastföljningen ligger utanför För att möta det behovet behövs lämplig förmåga förbrukning som byggs i tillräcklig omfattning har
Svenska kraftnäts direkta ansvarsområde, men är av och relevanta incitament hos både tillkommande den flexibilitet som krävs för att tillsammans med
relevans för frekvenshållningen då samma flexibili produktion och ny förbrukning liknande det som import säkerställa tillräcklig förmåga till lastföljning.
tet hos förbrukning och produktion utgör grunden beskrivits för balansering.
för utbudet både på stödtjänstmarknaderna och för
lastföljningen. Således finns det en koppling mellan En flexibel kärnkraftsproduktion kan komma att
utbud och efterfrågan på samtliga marknader för utgöra en viktig del av den svenska elmarknaden,
aktiv effekt. särskilt om det byggs ny kärnkraft i Sverige. Last
följning i kärnkraftverk har förekommit i Sverige,
Utveckling i framtiden främst under 80- och 90-talet. För att möjliggöra
Idag hanterar vattenkraften en stor del av lastfölj flexibel kärnkraftsproduktion är det viktigt att
ningen i systemet på både kort och lång sikt. En stor utformningen av en eventuell ersättningsmekanism
Tillkommande produktion och förbrukning behöver
del av den tillkommande produktionen kommer att för ny kärnkraft inte eliminerar incitament eller ha förmåga till att vara flexibel.
vara väderberoende vilket begränsar planerbarheten möjligheter att bidra med flexibilitet.
Vid etablering av ny kärnkraft är det viktigt att inte
och möjligheten till att vara flexibel. eliminera incitament eller möjligheter att bidra med
Batterier förväntas inte utgöra någon stor källa flexibilitet.
Residuallasten, som förenklat kan förklaras med till lastföljningen, särskilt på längre tidshorisonter Batterier förväntas inte utgöra någon stor källa till
den förbrukning som måste täckas av planerbar (vecka, månad, år) då energivolymen är begränsad. lastföljningen på längre tidshorisonter.
produktion, kommer att variera än mer med ökad På dygnsnivå kan dock batterier ge ett visst bidrag. Att vattenkraften ska förses med moderna miljö
andel förnybar produktion. villkor innebär att förmågan till lastföljning påverkas
negativt.
Snabb stabilisering Stabilisering Balansering Lastföljning
Svenska kraftnät 29
Reaktiv
effekt-
balans
Reaktiv effekt och spänning
I kraftsystemet behöver spänningar och flöden av Kraftsystemets behov är framförallt relaterade till
reaktiv effekt hela tiden övervakas och styras för att spänning, medan förmågan att hantera och styra
möjliggöra en driftsäker överföring av aktiv effekt. reaktiv effekt kan betraktas som ett verktyg för att
nå en god spänningsprestanda.
Spänningen i överföringssystemet styrs främst
genom att reglera den reaktiva effekten men Behov och förmågor relaterade till reaktiv effekt
spänningen påverkas också mycket av över och spänning kan precis som för aktiv effekt och
föringen och flödet av aktiv effekt. Det kan därför frekvens delas in i olika tidsskalor. Uppdelningen
både behöva tillföras reaktiv effekt under kvällens kan göras på flera olika sätt utifrån önskad detalj
höglastperiod för att hålla spänningen uppe och eringsgrad. I denna rapport är fokus på behoven
konsumeras under natten då överföringen kan spänningsstabilisering och spänningshållning som
vara låg för att hålla spänningen nere. beskrivs på efterföljande sidor.
Reaktiv effekt
Den del av den elektriska effekten som inte utför Spänningsstabilisering
något arbete och där spänning och ström inte är
i fas kallas reaktiv effekt. Ledningar i kraftsystemet Behov
producerar reaktiv effekt när de överför lite eller
ingen aktiv effekt. Ju större den aktiva effektöver Spänningshållning
föringen är desto mer reaktiv effekt konsumerar
ledningarna. Reaktiv effekt har en stark påverkan Tid
på kraftsystemets spänningar. Tillförsel av reaktiv
effekt höjer spänningen och konsumtion sänker 0–30 s 30 s–15 min 15 min–60 min 60+ min
spänningen.
Svenska kraftnät 30
Reaktiv
effekt-
balans
Spänningsstabilisering
Beskrivning • Nya principer för styrning av spänning och Framtida åtgärder
Spänningsstabilisering avser behovet att i samtliga reaktiv effekt har utvecklats tillsammans med • Fortsatta analyser och investeringar i egna
punkter upprätthålla stabila och acceptabla spän regionnätsföretagen. spänningsreglerande komponenter. Vilka
ningar och återgå till ett nytt jämviktsläge efter att investeringar som behöver göras beror framförallt
• Förslag på förbättrade anslutningskrav för
ha utsatts för en störning. Spänningsstabilisering på var ny produktion och förbrukning ansluts.
produktion och införande av krav för batterilager
behövs från riktigt korta tidsskalor upp till åtminstone
har lämnats till Energimarknadsinspektionen.* • Fortsatt samarbete med regionnätsföretagen,
15 minuter. Om behovet inte tillgodoses i driftskedet
bland annat avtal som formaliserar gjorda
begränsas den driftsäkra överföringskapaciteten. Utveckling i framtiden
överenskommelser om att storskalig produktion
Bortkoppling av förbrukning och produktion kan ske För att framöver säkerställa spänningsstabiliseringen,
ska spänningsreglera och att lindningskopplare
till följd av en störning där behovet inte tillgodoses. på ett för samhället kostnadseffektivt sätt,
ska koordineras.
behöver förmågan till spänningsreglering som
Historiskt har spänningsstabiliteten framförallt finns hos storskalig produktion ansluten till • Via transmissionsnätstariffen planeras för att
upprätthållits av synkrona produktionsanläggningar distributionssystem nyttjas. 2027 införa en frivillig möjlighet till ekonomisk
som spänningsreglerar och är direktanslutna till ersättning för de som bidrar med spännings
transmissionsnätet. Numera är det under vissa Denna förmåga behöver komma hela kraftsystemet reglerande beteende i anslutningspunkten till
timmar få sådana anläggningar i drift, vilket då till godo. Detta innebär att lindningskopplarreglering överföringssystemet.
medför en minskad spänningsreglerande förmåga. på vissa transformatorer i distributionssystemen
• Nya verktyg för övervakning och uppföljning av för
(en åtgärd som styr hur mycket spänningen
bättrade nyckeltal, utifrån både mätdata och utökat
Genomförda åtgärder omvandlas i transformatorn mellan till exempel
datautbyte med aktörer, implementeras löpande.
• Svenska kraftnät har investerat i samt upphandlat 400 kV- och 130 kV-näten) behöver koordineras
olika spänningsreglerande resurser, exempelvis tre och styras på nya sätt.
STATCOMs (statisk kompensator för reaktiv effekt).
Både omriktaransluten produktion och synkron
* Svenska kraftnäts utkast till uppdatering av EIFS 2018:2 produktion har en god förmåga till spänningsreglering.
Förmågan till spänningsreglering hos produktion
ansluten till distributionssystem behöver börja nyttjas.
Spänningsstabilisering Spänningshållning
Svenska kraftnät 31
Reaktiv
effekt-
balans
Spänningshållning
Beskrivning effektivitet och kan medföra förkortad livslängd Framtida åtgärder
Med spänningshållning avses behovet att i samtliga och öka risken för haverier. • Från 2027 införs en möjlighet att utdela vite
punkter i elnätet säkerställa att spänningen över tid till aktörer som inte klarar av att begränsa sitt
hålls på en jämn nivå inom driftsäkerhetsgränserna. Genomförda åtgärder reaktivt effektutbyte med transmissionsnätet
Spänningen ska med andra ord inte vara för hög eller • Svenska kraftnät har investerat i olika reaktiva om detta begärts av Svenska kraftnät. Genom
för låg i enskilda punkter och inte ha stora avvikelser resurser för att tillföra nödvändiga förmågor. mindre ogynnsamma reaktiva effektutbyten fås
mellan olika punkter. Behovet är relevant för de längre 2024 ingicks exempelvis ett avtal för leverans av förbättrad spänningshållning.
tidskalorna, från minuter och uppåt. ett stort antal shuntreaktorer (som bidrar till att
• Fortsatta investeringar i egna reaktiva resurser
sänka spänningen) för att täcka dagens behov
krävs. Behovet drivs i första hand av trans
Anläggningar i kraftsystemet är konstruerade för ett samt behov till följd av planerade nätinvesteringar
missionsnätets utveckling och var ny produktion
visst spänningsintervall. Avvikelser utanför accep och anslutningar fram till 2032.
och förbrukning ansluts. Behovet är nästintill
tabla spänningsnivåer ger upphov till försämrad
• Åtgärder som lyfts inom behovet spännings oberoende av vilken typ av produktion eller
stabilisering bidrar även till att tillgodose behovet förbrukning som ansluts.
spänningshållning.
Reaktiva resurser • Därutöver bidrar framtida åtgärder som lyfts
Reaktiva resurser är dels statiska resurser såsom Utveckling i framtiden inom behovet spänningsstabilisering även till
shuntreaktorer samt shunt- och seriekondensatorer Mer aktiv effekt som behöver överföras längre att tillgodose behovet spänningshållning.
där framförallt shuntkomponenter är förhållandevis
billiga sett till mängd reaktiv effekt per krona. Som
sträckor i elnäten medför ett behov av fler reaktiva
reaktiva resurser räknas även dynamiskt spännings resurser som kan kompensera för spänningsvaria
reglerande resurser såsom produktionsanläggningar, tioner som uppstår till följd av det aktiva effektflödet.
STATCOMs, synkronkompensatorer och batterilager.
Dessa är dyrare men bidrar i högre grad även till
behovet av spänningsstabilisering. I takt med att kraftsystemets flöden förändras Mer aktiv effekt som ska överföras längre sträckor
framöver behöver både placeringen och mängden kräver fler reaktiva resurser.
av reaktiva resurser löpande ses över. Den viktigaste åtgärden framöver är fortsatta inves
teringar i Svenska kraftnäts egna reaktiva resurser.
Spänningsstabilisering Spänningshållning
Svenska kraftnät 32
Synkronisering
Synkronisering
Beskrivning mätningen för att uppnå önskad inmatning av nätformande styrning kommer att behövas. Till stor
Med synkronisering avses behovet av att många effekt. På så sätt ”följer” omriktaren nätet, varför del kan detta ske via kravställning vid anslutning.
olika anläggningar och komponenter ska samverka den styrningen av omriktare kallas för nätföljande
i ett gemensamt och sammanhållet system. För (”Grid Following”). Om anslutningspunkten är svag Framtida åtgärder
att kraftsystemet ska fungera stabilt måste både blir det svårare för omriktaren att hinna anpassa • Svenska kraftnät arbetar med att utveckla
synkrongeneratorer och omriktaranslutna resurser sig eftersom till exempel spänningen då ändras kravställning och överenstämmelseprov för nät
förbli synkroniserade med kraftsystemet. Detta både mer och snabbare. Ett bättre sätt att styra formande omriktare. I ett första steg utvecklas
innebär att de måste kunna hantera olika störningar omriktare är så kallad nätformande styrning (”Grid kravställning för HVDC-omriktare (högspänd
och variation i till exempel spänning och frekvens i Forming”) som förenklat synkroniserar omriktaren likström) och STATCOM (statisk kompensator
anslutningspunkten utan att kopplas bort. genom intern mätning. Styrningen ger bland annat för reaktiv effekt).
bättre synkronisering av omriktare mot svagare
• Nästa steg är att ta fram kravställningen för
En synkrongenerators naturliga mekaniska rota nät men också möjlighet att bättre bidra till ö-drift
omriktare till batterilager och sol- och vind
tionsenergi bidrar till synkronisering bland annat och nätåteruppbyggnad.
kraftsomriktare. Kravställningen syftar bland
genom att den inte momentant ändrar rotations
annat till att omriktare ska bibehålla synkro
hastighet vid en störning. Under en kraftig Genomförda åtgärder
nism mot nätet under olika förutsättningar i
spänningssänkning i anslutningspunkten minskar Anslutningskrav är utvecklade för omriktaranslutna
anslutningspunkten och vid störningar.
synkrongeneratorns möjlighet att leverera elektrisk anläggningar där synkronisering säkerställs via andra
effekt till nätet och generatorns rotationshastighet förmågor till exempel genom ökad feltålighet.
ökar. Spänningen i anslutningspunkten behöver
återhämta sig tillräckligt snabbt för att ökningen Utveckling i framtiden För att säkerställa en robust synkronisering av
omriktare framöver är kravställning för nätformande,
i rotationshastigheten ska kunna bromsas upp och Omriktare som anslutit till kraftsystemet har till stor
och till viss del nätföljande synkronisering, den
generatorn förbli synkroniserad med kraftsystemet. del implementerat nätföljande styrning vilket inte till viktigaste åtgärden.
gängliggjort flera möjliga förmågor från omriktarna.
För en gemensam kravställning av nätformande
Konventionellt styrda omriktare synkroniserar med egenskaper krävs fortsatt samarbete och
kraftsystemet genom mätningar i anslutnings Ökat behov av förmågor i kraftsystemet i allmänhet samverkan inom Norden och med övriga delar
av kraftbranschen.
punkten. Omriktaren anpassar sig baserat på och från omriktare i synnerhet gör att förmågor via
Svenska kraftnät 33
Dämpning
Dämpning
Beskrivning • Framtagen process för fördjupade analyser av • Arbete pågår med verifiering och förvaltning av
I ett kraftsystem varierar ständigt frekvens och snabba pendlingar och interaktioner. modeller för att mer noggrant kunna genomföra
spänning. I samband med en störning kommer de detaljerade analyser och identifiera risker.
• Nya tekniska krav för FCR innehåller krav på
att påverkas och röra sig mot ett nytt jämviktsläge.
dämpning av frekvenspendlingar. • Arbete pågår med att revidera kravställningen
I vissa fall kan förutsättningarna i kraftsystemet leda
avseende dämpning av pendlingar. För omriktar
till att det nya läget inte nås direkt utan det uppstår Utveckling i framtiden
anslutna anläggningar innebär det en uppdaterad
en pendling. Om pendlingen är dämpad avtar den Andelen omriktare i kraftsystemet ökar framöver och
kravbild på dämpfunktion, så kallad POD (Power
och svänger in till det nya jämnviktsläget, om den med det ökar komplexiteten. Traditionella metoder för
Oscillation Damping), för att förbättra deras
är odämpad växer den och kan orsaka ytterligare att avgöra risken för otillräcklig dämpning av snabba
bidrag till dämpningen.
störningar. För att dämpningen ska anses vara god pendlingar är inte tillämpliga för system med hög
måste pendlingen även klinga av tillräckligt snabbt. andel omriktare och nya metoder behöver utvecklas. • En möjlig revidering av kraven för FFR utreds i form
av en Dynamisk FFR med syfte att införa förmåga
I ett kraftsystem dominerat av synkrongeneratorer Framtida åtgärder till dämpning av snabba frekvenspendlingar.
är pendlingar relativt långsamma. I ett kraftsystem • För att omriktare ska bidra med förmågor är en
dominerat av omriktare finns risk för snabbare kravställning för nätformande egenskaper under
pendlingar. Det finns därför ett behov att säkerställa utveckling. Arbetet sker i samarbete med de
dämpning i ett mycket bredare frekvensspektrum, andra nordiska systemoperatörerna.
vilket ställer nya krav på styrning och metoder
för analys och övervakning både under drift och • Arbete pågår med att vidta åtgärder för att
för planering. kunna övervaka och förebygga resonans- och
Tydlig kravställning på omriktare och hur de interagerar
omriktarstabilitet. En mätinfrastruktur behöver med kraftsystemet är viktigt för att säkerställa dämpning.
Genomförda åtgärder utvecklas som har möjlighet att observera
Svenska kraftnät ser behov av att i större utsträckning
• Kravställning på omriktaransluten produktion dessa stabilitetsfenomen. kunna erhålla modeller och data med öppet innehåll
och förbrukning vid anslutning har utvecklats. för att kunna genomföra olika typer av detaljerade
systemstudier.
Svenska kraftnät 34
Störnings-
tålighet
Störningstålighet
Beskrivning • Pågående arbete med införande av anslutnings Svenska kraftnät genomför kontinuerligt analyser
Överföringssystemets dimensioneringsregler krav för förbrukningsanläggningar gällande av felströmsinmatningen i olika punkter av nätet,
innehåller N-1-kriteriet, vilket innebär att systemet störningstålighet avseende tålighet mot fel, både för nuvarande och förväntade nivåer under
ska dimensioneras för att vara störningståligt och överspänningar och frekvensvariationer. de kommande åren. Det inkluderar även analyser
klara ett bortfall av en godtycklig systemkomponent. av spänningsåterhämtningen efter fel, där
• Kravställning gällande felströmsinmatning från
Störningstålighet avser även behovet av att anlägg felströmsinmatningen är en av de faktorer som
omriktare är utvecklat.
ningar och komponenter som är anslutna till kraft påverkar förloppet. Nätutbyggnad som ger ett mer
systemet ska kunna förbi anslutna, behålla synkroni Utveckling i framtiden sammankopplat kraftsystem bidrar till att hålla fel
seringen, i händelse av att exempelvis frekvens eller Idag är det i första hand produktionsanläggningar strömsnivån uppe och det gör även rätt utformad
spänning avviker från dess normala värde. som omfattas av krav om störningstålighet. I takt kravställning för omriktare. Det är även viktigt att
med ökad förbrukning och att mycket stora förbruk säkerställa så att felströmsnivåerna inte bli högre
För att säkerställa att fel, till exempel en kortslutning ningsanläggningar tillkommer, i form av exempel än vad anläggningarna är dimensionerade för.
i kraftsystemet, hanteras korrekt är det viktigt att vis storskalig vätgasproduktion, är det viktigt att
kunna koppla bort felaktiga delar snabbt och säkert. även stora förbrukningsanläggningar har en god Framtida åtgärder
Vid ett fel spelar den felström som matas in av olika störningstålighet. Svenska kraftnät verkar för vidare utveckling och
anläggningar stor roll för hur stor spridning störning formalisering av bland annat kravställningen på för
en får i nätet. Felström behövs även för att skydds En del stora förbrukningsanläggningar kommer brukningsanläggningar gällande störningstålighet.
systemen ska kunna detektera och koppla bort fel att ansluta inom relativt avgränsade geografiska
på ett korrekt sätt. områden i kluster. En störning i eller i närheten av ett Utvidgning av kravställningen på störningstålighet
sådant område kan, om förbrukningsanläggningarna till att även omfatta förbrukningsanläggningar. Stora
Genomförda åtgärder förbrukningsanläggningar innebär nya typer av felfall
saknar tillräcklig förmåga att motstå störningar, leda
och deras förmåga till störningstålighet är viktig.
• Pågående uppdatering av anslutningskrav för till mer omfattande störningar med betydligt större
generatorer och omriktare gällande förmågan Koordinering av skyddsinställningar i anslutningar
geografisk spridning.
av stora förbrukningsanläggningar för att undvika
feltålighet.
felaktig frånkoppling.
Svenska kraftnät 35
Återupp-
byggnad
Återuppbyggnad
Beskrivning Det är viktigt att involverade parter har en tydlig i återuppbyggnaden till exempel genom flexibilitet
Om kraftsystemets driftsäkerhetsgränser överskrids förståelse för sina roller och ansvar under återupp och att starta verksamheten stegvis. Även gas
kan det leda till en delvis eller fullständig kollaps av byggnadsprocessen. Det finns behov av utbildning turbiner skulle kunna bidra.
kraftsystemet. I en sådan situation måste kraft och övningar så att berörda parter är väl förbered
systemet snabbt kunna återuppbyggas, genom att da och kan agera korrekt. Framtida åtgärder
återansluta anläggningar, elproduktion och elan • Utökat deltagande från variabel produktion och
vändning, och med bibehållen stabilitet återställa Genomförda åtgärder anläggningar med stor elanvändning.
kraftsystemet till normaldrift. Svenska kraftnät har tagit fram en återuppbyggnads
• Med allt större mängd distribuerad produktion
plan och en provningsplan. Provningsplanen används
behövs bättre verktyg och prognoser för att
Förordningen Nödsituationer och återuppbyggnad för att regelbundet bedöma om de åtgärder som
bättre förutse följden av att ansluta olika delar
(ER) ställer krav för att säkerställa en tillförlitlig, ingår i återuppbyggnadsplanerna får avsedd effekt.
av nätet, utan att riskera återuppbyggnaden.
effektiv och snabb återuppbyggnad av kraft
systemet. Målet för återuppbyggnaden är att på ett Utveckling i framtiden • Utökad kravställning på förmågor, bemanning
säkert och effektivt sätt komma tillbaka till normal Den mängd elanvändning som behöver återanslu och kompetens hos nätföretagen och hos
driftstånd för att därmed minimera de ekonomiska tas efter ett nätsammanbrott kommer att öka i takt innehavare av variabel produktion och stor
och sociala konsekvenserna för samhället. med den ökade elanvändning som kommer med förbrukning.
elektrifieringen. När vattenkraftens relativa andel
Återuppbyggnad kräver särskilda förmågor som av produktionen sjunker kommer andra kraftslag att
dödnätsstart, och exempelvis frekvensreglering med behöva bidra med fler förmågor, och även behövas Förmågan till dödnätsstart behöver vidareutvecklas
anpassad inställning för att fungera i olika faser av tidigare i återupp-byggnadsprocessen för att elpro Genomföra utbildningar och övningar med branschen.
uppbyggnaden. Återuppbyggnad underlättas av pro duktionen ska räcka till. Säkra tillgång på befintliga resurser som är viktiga
duktion som är planerbar och särskilt om den är reg för återuppbyggnad (exempelvis gasturbiner).
lerbar. I Sverige utgör vattenkraften en bärande del Ny kärnkraft i Sverige kommer också vara en Utreda möjligheter att tillföra ytterligare resurser som
av återuppbyggnadsplanen, särskilt i dess inledande viktig resurs och likaså vindkraften, särskilt om kan bidra till återuppbyggnad (exempelvis vindkraft).
faser. Under pågående återuppbyggnad men även ny kärnkraft uteblir. En anläggning med stor
under andra typer av kriser kan ö-drift av enskilda elanvändning kan komma att behöva delta aktivt
regioner vara aktuellt av beredskapsskäl.
36
Översikt av När behoven ökar behöver tillgängliga förmågor öka för att bibehålla
kraftsystemets driftsäkerhet och robusthet. Flera typer av åtgärder
krävs för att tillföra ytterligare förmågor och för att upprätthålla de
implementerade och inneboende förmågorna. Svenska kraftnät har tillgång till olika
verktyg för att åstadkomma detta: investeringar i egen utrustning
och nät, kravställning kopplade till anslutning, drift och marknad
framtida åtgärder eller via ekonomiska incitament och anskaffning av förmågor.
Figuren ger en översikt av implementerade åtgärder fram till idag
samt de framtida åtgärder vi i nuläget känner till.
Tillförda
förmågor
Förmågor
Inneboende
förmågor
2015 Idag
Svenska kraftnät 37
Ordlista
TSO – Transmission System Operator/system EPC – Emergency Power Control, systemvärn för
ansvarig för överföringssystem, innehavare och HVDC-anläggningar
driftsäkerhetsansvarig för transmissionsnät
HVDC – High Voltage Direct Current, överföring
DSO – Distribution System Operator/system via högspänd likström
ansvarig för distributionssystem, innehavare och
driftsäkerhetsansvarig för regionnät och lokalnät NBM – Nordic Balancing Model, en ny nordisk
balanseringsmodell
FFR – Fast Frequency Reserve/snabb frekvensreserv
STATCOM – Static Synchronous Compensator,
FCR-D – Frequency Containment Reserve for anläggning för snabb dynamisk stöttning av växel
disturbance/frekvenshållningsreserv för störningar strömsnät
FCR-N – Frequency Containment Reserve for normal POD – Power Oscillation Damping, funktion hos
operation/frekvenshållningsreserv i normaldrift omriktaranslutna anläggningar för att dämpa
effektpendlingar i kraftsystemet
aFRR – automatic Frequency Restoration Reserve
mFRR – manual Frequency Restoration Reserve
AFK – Automatisk Förbrukningsfrånkoppling
LFSM – Limited Frequency Sensitivity Mode,
frekvensreglering i nöddrift
Svenska kraftnät 38
Tekst er automatisk ekstrahert fra originaldokumentet. For autoritativt innhold, se originalfilen.