verksamhetsplan-2026-2028.pdf
Vedlegg til anbudet Achilles Utilities NCE qualification - notification of qualification system - Services fra Achilles Information AS.
Ärende nr: Svk 2025/166
Datum: 2025-02-19
Verksamhetsplan
med investerings- och
finansieringsplan
2026–2028
Svenska kraftnät
Svenska kraftnät är systemansvarig myndighet, med uppgift att på ett
affärsmässigt sätt förvalta, driva och utveckla ett kostnadseffektivt,
driftsäkert och miljöanpassat kraftöverföringssystem. Det omfattar
ledningar för 400 kV och 220 kV med stationer och utlandsförbindelser.
Svenska kraftnät utvecklar transmissionsnätet och elmarknaden för att
möta samhällets behov av en säker, hållbar och ekonomisk elförsörjning.
Därmed har Svenska kraftnät också en viktig roll i klimatomställningen.
Version 1.0
Org. nr 202 100-4284
Svenska kraftnät
Box 1200
172 24 Sundbyberg
Sturegatan 1
Tel: 010-475 80 00
Fax: 010-475 89 50
www.svk.se
Svenska kraftnät – Verksamhetsplan med investerings- och finansieringsplan 2026–2028
Innehåll
1 Generaldirektören har ordet ..................................................... 4
2 Uppdrag och verksamhet .......................................................... 6
3 Mål och strategi.......................................................................... 7
3.1 Leveranssäkerhet idag och imorgon ............................................................... 8
3.2 Elnät i takt med behov ...................................................................................... 9
3.3 Framtidens elmarknad...................................................................................... 11
3.4 Accelererad digitalisering ................................................................................12
3.5 Ökad förmåga och effektivitet ....................................................................... 14
4 Investeringar ..............................................................................16
4.1 Drivkrafter för investeringar ........................................................................... 16
4.2 Planerade investeringar till och med 2028 .................................................... 17
4.3 Uppföljning av investeringsplan ..................................................................... 19
4.4 Investeringar över 400 mnkr för godkännande ........................................... 22
5 Anslagsfinansierad verksamhet.............................................. 27
5.1 Budgetunderlag 2026–2028 för ramanslag 1:11 Elberedskap anslagspost 1 . 27
5.2 Budgetunderlag 2026-2028 för ramanslag 1:11 Elberedskap anslagspost 3.... 30
5.3 Beställningsbemyndigande ............................................................................ 31
6 Ekonomisk plan och finansiering ............................................ 33
6.1 Planeringsförutsättningar ............................................................................... 33
6.2 Finansieringsmedel .......................................................................................... 33
6.3 Prognos för kostnader och intäkter samt avgiftsbehov .............................. 35
6.4 Prognos för tillgångar och skulder ................................................................. 38
6.5 Investeringsplan och finansiering .................................................................. 44
6.6 Finansiella befogenheter ................................................................................ 45
3 (46)
Svenska kraftnät – Verksamhetsplan med investerings- och finansieringsplan 2026–2028
1 Generaldirektören har ordet
Verksamhetsplanen med investerings- och finansieringsplan 2026–2028
utgår från Svenska kraftnäts uppdrag samt strategi. Strategin konkretiseras
genom verksamhetsmål och förflyttningsområden som driver utvecklingen
av verksamheten och leveranserna i riktning mot 2030.
De kommande åren planerar verket för omfattande investeringsvolymer.
Under perioden 2026–2028 uppgår de planerade investeringsutgifterna i
koncernen till cirka 57 mdkr. Det innebär en dubblering av
investeringsutgifterna 2027–2028 jämfört med dagens nivå. Över
femårsperioden 2026–2030 bedöms de samlade investeringsutgifterna
uppgå till cirka 116 mdkr.
Den finansiella analysen visar att inflödet av flaskhalsinkomster gör det
möjligt för verket att fortsatt hålla transmissionsnätstariffen på en lägre
nivå och på detta sätt bidra till lägre nättariffer till slutkund. Med
tariffreduktion och ränteintäkter planerar verket att hålla ner
transmissionsnätstariffen med 24 mdkr under perioden 2025–2028.
Under 2025 kommer en ny balanseringsmodell införas som går från
avräkning per timme till 15 minuter. Därefter kommer Svenska kraftnät att
ansluta till de europeiska plattformarna för balanseringstjänster som
möjliggör handel mellan länder inom hela Europa. Övergången till
flödesbaserad kapacitetsberäkningsmetod (flowbased) 2024 tillsammans
med förändringarna i balanseringen och den stora nätutbyggnaden ger
förutsättningar för energiomställningen.
Med förändrade hotbilder har säkerhetsaspekter och beredskap fått ökat
fokus. Kraftsystemet dimensioneras för att hantera samhällsstörningar,
cyberhot och potentiella krigssituationer. Systematisk riskhantering och
utveckling av IT- och mätförmågor stärker elsystemets motståndskraft. I
planen redovisas även behoven för arbetet med elberedskap, civilplikt
och dammsäkerhet samt tillsyn inom elförsörjningen enligt
säkerhetsskyddslagen. Målet är att Sverige ska ha cirka 1 000 inskrivna
civilpliktiga inom elförsörjningen vid utgången av 2028. Det innebär en
viktig förstärkning av den personella förmågan under höjd beredskap.
Parallellt med nätutbyggnaden prioriteras effektiv förvaltning av befintliga
anläggningar. Ett genomgående livscykelperspektiv minimerar avbrott och
optimerar driften. Digitalisering och automation förbättrar kontroll och
övervakning, där strategisk datahantering och AI möjliggör smartare
beslutsstöd.
4 (46)
Svenska kraftnät – Verksamhetsplan med investerings- och finansieringsplan 2026–2028
5 (46)
Svenska kraftnät – Verksamhetsplan med investerings- och finansieringsplan 2026–2028
2 Uppdrag och verksamhet
Svenska kraftnät är ett statligt affärsverk. Uppdraget bestäms av
regeringen genom förordning (2007:1119) med instruktion för Affärsverket
svenska kraftnät och med årliga regleringsbrev.
Huvuduppdraget är att på ett affärsmässigt sätt förvalta, driva och
utveckla ett kostnadseffektivt, driftsäkert och miljöanpassat
kraftöverföringssystem. Verket är även systemansvarig myndighet,
elberedskapsmyndighet samt beredskapsmyndighet. Svenska kraftnät
svarar för totalförsvarsplanering och krisberedskap inom sitt
verksamhetsområde inför, under och efter en samhällsstörning och höjd
beredskap. Därtill är Svenska kraftnät tillsynsmyndighet för
säkerhetsskydd och tillsynsvägledande myndighet i frågor om
dammsäkerhet. Affärsverket ska också främja konkurrensen på
elmarknaden, forskning, utveckling och demonstration av ny teknik.
Det ingår även i uppdraget att verka för att de energipolitiska mål som
riksdagen har godkänt uppnås. Detta gör verket bland annat genom att
skapa möjligheter för att bygga ut fossilfri elproduktion och att nya
användningsområden för el tas tillvara i omställningen av elsystemet.
För mer information om Svenska kraftnäts uppdrag och verksamhet –
se www.svk.se
6 (46)
Svenska kraftnät – Verksamhetsplan med investerings- och finansieringsplan 2026–2028
3 Mål och strategi
Svenska kraftnäts styrelse har beslutat verkets strategi för de kommande
åren fram till 2030. Strategin uttrycker hur vi tar oss an vårt uppdrag
enligt instruktion och utifrån de energi- och klimatpolitiska målen. Våra tre
verksamhetsmål avspeglar de grundläggande principerna i dessa mål -
försörjningstrygghet, konkurrenskraft och ekologisk hållbarhet.
Planeringen av det svenska elsystemet utgår därutöver från
planeringsmålet om 300 TWh år 2045 samt leveranssäkerhetsmålet och
anpassas för att möta ett växande elbehov på kort, medellång och lång
sikt.
Figur 1. Svenska kraftnäts strategi
Inom vissa områden ser vi behov av särskilt utvecklingsfokus. De uttrycks
i våra förflyttningsområden. Förflyttningarna utgör grunden för Svenska
kraftnäts strategi och den strategiska riktningen mot 2030. De ska hjälpa
alla verkets medarbetare, aktörer och intressenter att förstå verkets
prioriteringar och vad som krävs för att klara uppdraget.
Förflyttningsområdena är kopplade till Svenska kraftnäts uppdrag och det
externa perspektivet av verkets verksamhet, såväl som till det interna
organisatoriska perspektivet.
Nedanför redogörs vad verket planerar att göra de kommande tre åren.
7 (46)
Svenska kraftnät – Verksamhetsplan med investerings- och finansieringsplan 2026–2028
3.1 Leveranssäkerhet idag och imorgon
Utveckla vår leveransförmåga i samtliga drifttillstånd – från normaldrift till
återuppbyggnad
För att upprätthålla en god leveranssäkerhet både idag och imorgon ska
verket säkerställa nödvändiga förmågor och tillgodose krav på
dimensionering för att möta framtida kraftsystemscenarion. Detta är en
förutsättning för att hantera de skilda drifttillstånden och säkra att
systemet befinner sig i normaltillstånd i så stor utsträckning som möjligt.
En viktig del i att säkerställa hög leveranssäkerhet är att Svenska kraftnät
har en aktuell bild av systemets behov. Arbetet med att tydliggöra
kraftsystemets framtida behov av förmågor kommer att fortsätta under
2025. Tydligare planeringskriterier för hur nätet ska utvecklas och
utvecklade verktyg för att hantera nya typer av produktions- och
förbrukningsanläggningar tas fram. Svenska kraftnät kommer också att
fortsätta arbetet med kravställning vid anslutning av elproduktion och
elförbrukning. En utvecklad kravställning behövs för att säkerställa att
elsystemet även med nya typer av anslutna anläggningar kan drivas
driftsäkert, och att fler aktörer kan bidra till ett driftsäkert elsystem.
Nyttja nya möjligheter och stärka vår samverkan i Sverige, Norden och
Europa för att tillsammans skapa framtidens energisystem
För att skapa de bästa förutsättningarna för det svenska elsystemet och
stärka vår samverkan i Sverige och övriga Europa ska Svenska kraftnät ha
en ledande roll i den nationella planeringen av elsystemet och dess
sektorsintegration. Detta innebär bland annat att synliggöra var
produktion, flexibilitetsresurser och förbrukning bör anslutas. Det
europeiska samarbetet ska utvecklas för att säkerställa att Sveriges
intressen prioriteras och tillgodoses.
Förstärka vår och elförsörjningens civila beredskap och säkerhetsskydd
Den ökade hotbilden mot Sverige och elförsörjningen ställer krav på ett
mer robust och välanpassat kraftsystem. För att kunna hantera
samhällsstörningar, attacker och ytterst krig måste systemet både
dimensioneras och utvecklas. Med hänsyn till verksamhetens höga
säkerhetskrav ska Svenska kraftnät ha en medveten och balanserad
riskhantering. Samtidigt behövs rätt IT- och mätförmåga för att tillgodose
verksamhetens behov av det datadrivna kraftsystemet.
8 (46)
Svenska kraftnät – Verksamhetsplan med investerings- och finansieringsplan 2026–2028
Svenska kraftnät har en viktig uppgift i att trygga infrastrukturen och
verksamheten i övrigt genom att säkerställa rätt nivå av skydd, robusthet
och förmåga till återställning. Detta kräver en god förmåga att analysera
olika typer av risker och hot, inklusive cyber- och klimathot, för att kunna
fatta medvetna beslut när kraftsystemet planeras, utvecklas och
förvaltas.
Säkerställa anläggningar med hög tillgänglighet genom effektiv
förvaltning
I takt med att nya anläggningar byggs och driftsätts, i allt högre tempo, är
det nödvändigt att säkerställa hög tillgänglighet och effektiv förvaltning.
Därför ska Svenska kraftnät ha ett ökat livscykelperspektiv för att
optimera värdet av stationer, ledningar och kablar. Nya arbetsmetoder
behöver identifieras och utvecklas, både internt och externt, i alla
anläggningens faser för att möjliggöra kortare och färre avbrott. Verket
ämnar också utforma anläggningar för att minimera planerade och
oplanerade avbrott genom standardiserade konstruktioner och samtidigt
etablera en väl integrerad projekt- och avbrottsplanering.
3.2 Elnät i takt med behov
Leda och samordna aktörer för att möta behoven genom snabb och
effektiv utbyggnad av transmissionsnätet
Svenska kraftnät kommer fortsätta arbetet med att utveckla en
nätutvecklingsplan i samarbete med elmarknadens aktörer för att
tydliggöra anläggningsinvesteringar. Som komplement till den tioåriga
planen ska långsiktiga målnät och kapacitetstrappor per region
vidareutvecklas samt synergier mellan energibärare identifieras.
Målnäten och de regionala planerna kommer användas för att visa behov
av flexibilitetsresurser, samt var förbrukningscentra och produktion
lämpligast lokaliseras. Det skapar bättre planeringsförutsättningar för
aktörer i elförsörjningen, näringsliv och regional utveckling och för
snabbare anslutningsprocesser. Under planeringsperioden ska verket
presentera ett nationellt målnät med koppling till kapacitetstrappor per
region.
Dialogen med lokala aktörer, till exempel kommuner, länsstyrelser,
regioner och regionala nätägare ska stärkas.
9 (46)
Svenska kraftnät – Verksamhetsplan med investerings- och finansieringsplan 2026–2028
Det strategiska samarbetet med Energimarknadsinspektionen att korta
den externa ledtiden kommer att fortsätta med det gemensamma målet
att kapa tiderna substantiellt.
Anslutningsprocessen kommer fortsätta utvecklas för ökad transparens
och effektivitet. Anslutande part ska tidigt få information och vägledning
om steg och krav i anslutningsprocessen. Uppföljning av ansökningstider
och leveranser ska säkerställa att planerna genomförs i tid.
Nyttja standardisering, teknisk utveckling och proaktivt miljöarbete för
effektiv, hållbar utbyggnad och bättre nyttjande av nätet
Verket kommer att vidareutveckla arbetet med teknikval för att tydliggöra
riktningen för de prioriteringar och beslut som berör den tekniska
utvecklingen av stamnätet. Ny teknik ska utvecklas och användas för att
få en effektivare verktygslåda för att lösa kapacitetsrelaterade problem
och öka nyttjandet av nätet. Teknikvalen ska skapa förutsättningar för
effektivisering vid utbyggnad och underhåll av stamnätet och präglas av
hänsyn till genomförandetid, innovation, standardisering, anläggningens
livscykel och krav på miljöanpassning.
Ett proaktivt hållbarhetsarbete möjliggör minskad negativ klimatpåverkan i
relation till utbyggnadstakten och ökar förutsättningarna att bibehålla den
biologiska mångfalden vid markintrång och miljöanpassade anläggningar.
Verket utvecklar arbetet med fokus på ständiga förbättringar, risker och
möjligheter, etablerade metoder samt där det finns synergier med andra
prioriterade målsättningar. Effekter av hållbarhetsarbetet ska, där det är
värdeskapande, kunna jämföras med branschen.
Utveckla affärsupplägg och partnerskap för att öka förmågan
i leveranskedjan
Svenska kraftnät arbetar med att etablera en tillförlitlig och
motståndskraftig försörjningskedja. Verket kommer fortsätta utveckla
genomförandeförmågan i alla delar av värdekedjan genom ökad kunskap,
dialog och transparens med verkets samarbetspartners, med syfte att
möjliggöra uppbyggnad av kompetens och kapacitet i leverantörskedjor.
Svenska kraftnät ska också fortsätta det systematiska arbetet med att
utveckla och implementera nya affärsupplägg, i nära dialog med
marknaden. Genom nära samarbete med leverantörerna ska Svenska
kraftnät säkerställa leveranser i tid till projekt och förvaltning, och
samtidigt verka för sund konkurrens samt seriösa och ansvarstagande
leverantörer.
10 (46)
Svenska kraftnät – Verksamhetsplan med investerings- och finansieringsplan 2026–2028
3.3 Framtidens elmarknad
Utveckla marknadsdesign för ett optimalt användande av kraftsystemets
resurser
För att elmarknaden ska kunna realisera maximal välfärdsnytta behöver
överföringssystemet användas optimalt och prissignalerna reflektera de
tekniska förmågorna och begränsningarna i nätet på ett adekvat sätt.
I syfte att öka handelskapaciteterna ska Svenska kraftnät fullfölja
införandet av den flödesbaserade kapacitetsberäkningsmetoden till att
omfatta alla handelstidsfönster, se över mothandelsprocessen och
tillämpa andra åtgärder för att öka överföringskapaciteten. Svenska
kraftnät ska säkerställa en effektiv flaskhalshantering genom att föreslå
en ändamålsenlig elområdesindelning.
Utöver att göra det möjligt att tilldela marknaden maximalt med
handelskapacitet ska Svenska kraftnät ge incitament till ett effektivt
nätnyttjande och möjliggöra anslutningar. I detta syfte ska verket
reformera tariffstrukturen, införa villkorade avtal och undersöka
möjligheter till snabbare anslutningar genom så kallade kapacitets-
åtgärder. Arbetet kring kapacitetsåtgärd och villkorade avtal ska
inledningsvis genomföras som pilotprojekt för att undersöka
ändamålsenligheten.
Stärka långsiktiga investeringssignaler för tillräcklighet och flexibilitet
En utmaning för elmarknaden kommande decennier är hur investeringar i
produktion och flexibilitet kan realiseras för att möta det förutspådda
ökade elbehovet i ett elsystem med fortsatt hög leveranssäkerhet.
Svenska kraftnät ser att det är osäkert om dagens marknadsdesign
förmår ge den långsiktighet som krävs för samhällsekonomiskt effektiva
investeringar. För att identifiera om elmarknadens utformning behöver
reformeras ska Svenska kraftnät vidareutveckla analysförmåga kopplat till
framtidsscenarier, bland annat i form av tillräcklighetsanalyser. Särskilt
fokus läggs på behov och användning av flexibilitet för olika ändamål.
Svenska kraftnät ska arbeta proaktivt med att identifiera och ge förslag
på hur elmarknadens utformning kan utvecklas för att ge förutsättningar
för effektiva investeringar. För mer information om kapacitetsmekanism,
se tidigare inlevererade regeringsuppdrag.
Framtidens kapacitetsmekanism för att säkerställa resurstillräcklighet på
elmarknaden.
Elmarknadsutredningen - Sou.gov.se Svk 2024/1717.
11 (46)
Svenska kraftnät – Verksamhetsplan med investerings- och finansieringsplan 2026–2028
Skapa nya incitament för systemförmågor som krävs i ett mer volatilt
energisystem
För att upprätthålla ett fortsatt stabilt och pålitligt elsystem ska Svenska
kraftnät säkerställa att de förmågor som krävs finns tillgängliga för
systemdriften. Vidare ska Svenska kraftnät identifiera och tillämpa
effektiva verktyg för att säkerställa förmågor för nöddrift och återupp-
byggnadsförmåga. Ett led i detta arbete är att se över hur förmågor för ö-
drift och återuppbyggnad ska finansieras.
Balansmarknaderna behöver vidareutvecklas för att på ett effektivt sätt
möta ett mer volatilt elsystem. För att öka möjligheterna för aktörer att
handla sig i balans och för Svenska kraftnät att balansera systemet ska
15 minuters handelsperiod införas. Integration av balansmarknaderna i
Norden och EU ger förutsättningar för ett effektivare resursutnyttjande.
Svenska kraftnät ska ansluta till de europeiska plattformarna MARI och
PICASSO för balanseringen i syfte att öka effektiviteten hos balans-
marknaderna. För att ge marknadsaktörer bättre förutsättningar att
besluta om satsningar och investeringar behöver kommunikationen om
framtida behov av olika balanseringsprodukter utvecklas.
3.4 Accelererad digitalisering
Digitaliseringen av samhället och specifikt energisektorn fortsätter. I en
allt snabbare och mer komplex värld skapar den ökande digitaliseringen
nya möjligheter till välgrundade, datadrivna beslut och effektiva
processer. En ökad digitalisering och automatisering är dessutom
avgörande för att säkerställa leveranssäkerheten i ett energisystem med
allt mindre marginaler. I takt med att fler uppgifter och arbetsmoment
automatiseras ökar kraven på korrekt, tillgänglig och kvalitetssäkrad data.
Skapa robusthet och integration för att öka elsystemets förmåga genom
digitalisering och automation
Svenska kraftnät behöver robusta och moderna IT- /OT-förmågor1 som
möter framtidens elsystem och den ökade hotbilden. Verkets tekniska
lösningar, processer och resurser ska vara dimensionerade för att möta
morgondagens behov och säkerställa att både kärn- och stödverksamheter
1
IT omfattar system och teknologier som används för att hantera, lagra, bearbeta och överföra
data och information i digital form. OT omfattar system och teknologier som används för att
övervaka och styra fysiska processer, maskiner och industriella tillgångar.
12 (46)
Svenska kraftnät – Verksamhetsplan med investerings- och finansieringsplan 2026–2028
fungerar effektivt. Svenska kraftnät ska använda moderna system och
plattformar som möjliggör både proaktiv och reaktiv förmåga för att
upprätthålla driftsäkerhet.
En central del i detta är att öka digitaliseringen och automatiseringen i
kontrollrummet, vilket stärker förmågan att styra och övervaka
kraftsystemet. Genom effektiva och automatiserade processer ska
Svenska kraftnät leverera snabbare resultat och samtidigt skapa en bättre
arbetsmiljö. Dessutom ska verket digitalisera stationer för att kunna göra
tillförlitliga statusbedömningar, optimera tillgänglig kapacitet och använda
moderna, standardiserade kommunikationssystem.
Säkra pålitlig och lättillgänglig data för att stödja beslutsfattande och
skapa nya möjligheter för oss och andra
Data utgör en strategisk resurs och ska användas för att fatta datadrivna
beslut som skapar värde för både verksamheten och externa parter.
Genom en tydlig strategi för data- och informationsstyrning ska Svenska
kraftnät säkerställa en sammanhållen ledning och styrning av all
datahantering.
Verket strävar efter att data ska vara korrekt, lättillgänglig och användbar
för dem som behöver den, både internt och externt. Effektiva beslutsstöd
skapas med hjälp av AI och automation för att hantera processer som
kräver snabba insatser och korta reaktionstider.
Utveckla vår förmåga inom digitalisering och nyttjande av modern digital
teknik för att effektivisera processer och arbetssätt
Svenska kraftnät arbetar kontinuerligt med att utveckla en flexibel och
digital arbetsmiljö. Arbetsmiljön ska möta medarbetarnas ökande krav och
förväntningar på en modern, säker och användarvänlig arbetsplats.
Verket ska öka effektiviteten och stärka både det interna och externa
samarbetet genom att använda ändamålsenliga digitala stöd och
samarbetsverktyg. Arbetsplatsen ska upplevas som attraktiv, tidsenlig,
effektiv och funktionell.
För att stärka förmågan inom digitalisering ska Svenska kraftnät bedriva
innovation på ett strukturerat sätt. Kompetens inom områden som AI och
automatisering utvecklas och tydliga processer, metoder och tekniska
förutsättningar, exempelvis innovationslabb, etableras.
13 (46)
Svenska kraftnät – Verksamhetsplan med investerings- och finansieringsplan 2026–2028
Behovet av IT-system inom Svenska kraftnät växer i takt med att
verksamheten breddas och anpassas till framtidens elmarknad,
energiomställningen och digitaliseringen. När verksamhetens krav och
funktioner blir mer komplexa ökar behovet av skräddarsydda och
egenutvecklade system.
Svenska kraftnät ska använda etablerade metoder som anpassas efter
behoven i verksamhetsområdena. Den övergripande arkitekturstyrningen
tillsammans med en strategisk arkitekturfunktion nära verksamheten
bidrar till en strukturerad och flexibel IT-utveckling.
Svenska kraftnät ska vid behov använda färdiga molntjänster för att
effektivisera verksamheten där det är lämpligt. Verket prioriterar
systemlandskapet och IT-utvecklingsförmågan för att möta dagens och
morgondagens krav.
3.5 Ökad förmåga och effektivitet
Öka vår genomförandeförmåga och effektivitet för att möta framtidens
utmaningar
För att möta de allt snabbare samhällsförändringarna behöver Svenska
kraftnät öka effektivitet och genomförandeförmåga. Verkets styrning ska
utvecklas och viktiga flöden och processer effektiviseras. Verket strävar
också efter en starkare leveranskultur.
Utveckla vår kompetensförsörjning för att klara tillväxten
För att säkerställa rätt kompetens och klara tillväxtresan ska Svenska
kraftnät fortsätta att utveckla kompetensförsörjningen. Verket ska
implementera en effektiv och framtidssäkrad kompetensplanering där
resurs- och kompetensplaneringsprocessen är en naturlig del i årshjulet.
Svenska kraftnät ska arbeta systematiskt och gemensamt över divisions-
gränserna för att säkra den kompetens som krävs för att klara uppdraget.
Värna en hållbar och säker arbetsmiljö för oss och våra
samarbetspartners
Svenska kraftnäts arbetsplats ska vara hållbar och möjliggöra en god
balans mellan arbetsliv och fritid för alla verkets medarbetare. Verket ska
även fortsätta värna säkerhets- och arbetsmiljöarbetet med målet att
skapa en arbetsplats som är fysiskt, psykiskt och socialt sund för alla.
Nollvisionen mot olyckor är och ska förbli en ledstjärna.
14 (46)
Svenska kraftnät – Verksamhetsplan med investerings- och finansieringsplan 2026–2028
15 (46)
Svenska kraftnät – Verksamhetsplan med investerings- och finansieringsplan 2026–2028
4 Investeringar
4.1 Drivkrafter för investeringar
Svenska kraftnät utvecklar det nationella transmissionsnätet för att möta
olika behov så effektivt som möjligt. Verkets nätinvesteringar är
grupperade utifrån deras huvudsakliga drivkraft, även om många
investeringar möter flera behov. Drivkrafterna klassificeras som
anslutning, marknadsintegration, systemförstärkning och reinvestering.
Därutöver tillkommer verksamhetsprojekt.
Anslutning
I denna kategori ingår nätåtgärder kopplade till externa ansökningar om
anslutning av ny eller ökad befintlig förbrukning eller produktion. Verket
har anslutningsplikt enligt ellagen och anslutningsinvesteringar belastar
anslutande part. Att elbehovet i Sverige väntas öka kraftigt under de
kommande åren styrks av den stora mängd anslutningsansökningar som
kommer till Svenska kraftnät. Om alla förfrågningar blir verklighet väntas
det totala effektbehovet kraftigt överstiga vad som konsumeras i dag i
vissa delar av landet.
Marknadsintegration
Denna kategori av nätinvesteringar syftar till att öka eller bibehålla
handelskapaciteten inom Sverige samt mellan Sverige och våra
grannländer. Åtgärderna möjliggör ökad överföring från överskotts-
områden till underskottsområden, vilket bidrar till ökad leveranssäkerhet
och ett mer effektivt utnyttjande av transmissionsnätet och
produktionsresurser.
Systemförstärkning
Här samlas i huvudsak åtgärder för att öka kapaciteten inom ett område.
Det kan till exempel handla om att öka överföringen från ett område där
flera större produktionsanläggningar ansluts, exempelvis vindkraft, eller
att öka uttagen i storstadsområdena eller vid större industrietableringar.
I kategorin ingår även de åtgärder som har en stabiliserande påverkan på
nätet.
16 (46)
Svenska kraftnät – Verksamhetsplan med investerings- och finansieringsplan 2026–2028
Reinvestering
Delar av transmissionsnätet uppnår snart sin tekniska livslängd. Det
innebär att reinvesteringsbehovet är stort. För att Sverige ska fortsätta ha
ett person- och driftsäkert transmissionsnät och kunna överföra den
mängd el som samhället önskar behöver ett stort antal ledningar och
stationer förnyas innan de når sin tekniska livslängd.
Verksamhetsprojekt
I denna kategori ingår framför allt utvecklingen av digitala och
automatiserade lösningar för hantering av anläggningar och kraft-
systemet, men även investeringar i fastigheter och andra administrativa
stödsystem. Ökad digitalisering och automatisering är avgörande för att
säkerställa leveranssäkerheten i ett energi- och kraftsystem med mindre
marginaler och högre komplexitet. Verksamheten kommer successivt
automatiseras genom nya IT-verktyg för att upprätthålla systemstabilitet,
styrning och övervakning av kraftsystemet och verkets anläggningar, men
också för att öka effektiviteten i verksamheten.
4.2 Planerade investeringar till och med
2028
Planerade investeringsutgifter i koncernen under perioden 2026–2028
uppgår totalt till 56 800 mnkr. Investeringsvolymerna ökar kraftigt under
perioden och bedöms uppgå till över 20 000 mnkr åren 2027 och 2028.
Ökningen följer verkets långsiktiga plan för att anpassa systemet till en
framtida ökad elförbrukning. I volymökningen finns också en stor del
reinvesteringar på grund av ett åldrande transmissionsnät. Även de
svenska regionala och lokala nätägarna aviserar stora investerings-
volymer. Investeringsbehovet är inte unikt för Sverige utan hela Europa
står inför en kraftig utbyggnad av elnäten. Detta påverkar en begränsad
leverantörsmarknad och leder till prisökningar och ökad konkurrens.
Sedan den förra planen har prisnivån för stationer, transformatorer samt
sjö- och markkabel ökat mycket kraftigt i hela Europa. För att säkra
leverantörskapacitet har ett antal ramavtal tecknats för en del av de mer
kritiska komponenterna. Ett aktivt arbete pågår för att få transparens i
leverantörskedjan för att förutse både kraftiga prisförändringar men även
för att i tid identifiera flaskhalsar.
17 (46)
Svenska kraftnät – Verksamhetsplan med investerings- och finansieringsplan 2026–2028
Några av de större investeringar som pågår under perioden 2026–2028 är
programmen Storstockholm Väst och Stockholms Ström, åtgärdspaket
Norrlandskusten, Gotlandsförbindelsen och programmet NordSyd.
Figuren nedan visar den planerade utvecklingen av verkets investeringar
utifrån deras huvudsakliga drivkrafter även om många av investeringarna
möter flera olika behov. En beskrivning av drivkrafterna finns under
avsnitt Drivkrafter för investeringar. Investeringsnivåerna som anges i
figuren är bruttosiffror. Eventuella investeringsbidrag från en extern part
reducerar inte beloppen.
25 000
20 000
15 000
mnkr
10 000
5 000
0
2024 2025 2026 2027 2028
Anslutning Reinvestering Systemförstärkning
Marknadsintegration Verksamhetsprojekt
Figur 2. Investeringsnivåerna 2024–2028 fördelat på huvudsakliga drivkrafter för
investeringarna
18 (46)
Svenska kraftnät – Verksamhetsplan med investerings- och finansieringsplan 2026–2028
4.3 Uppföljning av investeringsplan
Avvikelsen mellan denna investeringsplan 2026–2028 och föregående
investeringsplan 2025–2027 för åren 2025–2027 redovisas nedan.
Uppföljning av Verksamhetsplan Verksamhetsplan Avvikelse
investeringsplan 2026–2028 2025–2027 mellan planerna
mnkr 2025 2026 2027 2025 2026 2027 2025 2026 2027
Anslutning 529 1 725 1 175 708 1 143 1 722 -179 582 -547
Marknadsintegration 1 281 1 223 834 1 765 921 1 343 -484 302 -509
Systemförstärkning 2 809 5 022 9 053 2 720 5 115 7 862 89 -93 1 191
Övriga investeringar 938 1 309 1 259 1 021 1 225 1 196 -83 84 63
Summa anskaffning 5 557 9 279 12 321 6 214 8 404 12 123 -657 875 198
och utveckling av
nya investeringar
Reinvestering 4 412 6 105 7 856 4 161 5 713 6 964 251 392 892
Reinvestering 31 16 23 25 33 13 6 -17 10
dotterbolag
Summa 4 443 6 121 7 879 4 186 5 746 6 977 257 375 902
vidmakthållande av
befintliga
investeringar
Totala utgifter för 10 000 15 400 20 200 10 400 14 150 19 100 -400 1 250 1 100
anskaffning,
utveckling och
vidmakthållande av
investeringar
Tabell 1. Avvikelsen mellan investeringsplan 2026-2028 jämfört med föregående investeringsplan
2025–2027 för åren 2025–2027
Prognosen för åren 2025–2027 i denna investeringsplan är 45 600 mnkr,
medan motsvarande prognos i föregående plan var 43 650 mnkr, vilket innebär
en ökning om 1 950 mnkr.
Nedan presenteras de projekt som har en total avvikelse på över 200 mnkr för
perioden 2025–2027, fördelade per drivkraft.
19 (46)
Svenska kraftnät – Verksamhetsplan med investerings- och finansieringsplan 2026–2028
Anslutning
Prognosen för drivkraft anslutning är 144 mnkr lägre än i föregående plan.
Östersundspaketet (-390 mnkr): På grund av mer komplexa
systemstudier har starten för projektering och byggnation försenats.
Hallsberg-Timmersdala, ny 400 kV-ledning (-210 mnkr): Projektet har bytt
drivkraft till reinvestering på grund av förändring i klassificering av
projektet.
Marknadsintegration
Prognosen för drivkraft marknadsintegration är 691 mnkr lägre än i
föregående plan.
Hansa PowerBridge (-1 050 mnkr): Projektet har utgått från planen då
regeringen beslutat att inte tilldela koncession.
Aurora Line (+630 mnkr): Projektet ligger tidigare i planeringen än
föregående plan tack vare kortade ledtider.
Ekhyddan–Nybro–Hemsjö (-310 mnkr): Sträckan Nybro-Hemsjö återför-
visades av regeringen till Energimarknadsinspektionen vilket lett till
förseningar.
Systemförstärkning
Prognosen för drivkraft systemförstärkning är en ökning med 1 187 mnkr
jämfört med föregående plan.
Gotlandsförbindelsen (+1 270 mnkr): Projektets kostnader ökar främst
beroende på kraftigt ökade kostnader för kabel om cirka 70 procent mot
tidigare plan. En längre sträckning påverkar också. Ledtiderna är också
avsevärt kortare i nuvarande plan än den tidigare.
Storstockholm Väst (+1 050 mnkr): Projekten som ingår i Storstockholm
Väst har haft kraftiga kostnadsökningar på grund av svårigheter med
framkomlighet och brist på markutrymme. Det har medfört kraftigt ökade
kostnader för kabel och ökade kostnader för lösningar med gasisolerade
ställverk som har lägre markanspråk än traditionella luftisolerade ställverk.
EU:s gasdirektiv, som förbjuder SF6-gaser från 2032, är ytterligare en
bidragande orsak till kostnadsökningen.
20 (46)
Svenska kraftnät – Verksamhetsplan med investerings- och finansieringsplan 2026–2028
Åtgärdspaket Norrlandskusten (-705 mnkr): Planeringsläget är dynamiskt
kopplat till utvecklingen av den gröna omställningen i Norrland. Det har
lett till att systemutredningarna dragit ut på tiden och orsakat förseningar.
Isovaara, förnyelse och utökning av seriekompensering (+510 mnkr):
Projektet var upptaget som ett projekt under 400 mnkr i förra planen, men
i samband med upphandling av ramavtal för seriekompensations-
anläggningar har kostnadsuppskattningen gått över gränsen om
400 mnkr.
Hallsberg dynamisk shuntkompensering (-450 mnkr): Teknikvalet är
ändrat från roterande synkronkompensator till statisk synkron-
kompensator (STATCOM). Det är en bättre lösning ur ett
förvaltningsperspektiv men den ytterligare utredningen har försenat
upphandlingen.
Skogssäter–Ingelkärr, ny 400 kV-ledning (-385 mnkr): Ledningarna bidrar
till att öka kapaciteten till Västsverige och tidplanen har hög prioritet, men
framkomligheten är utmanande med många motstående intressen, vilket
lett till förseningar.
Övriga nyinvesteringar
Prognosen för drivkraft övriga nyinvesteringar är 65 mnkr högre än i
föregående plan.
Lokalplan (-630 mnkr): Den planerade flytten till ett nytt huvudkontor har
senarelagts, vilket innebär att prognosen förskjuts i tiden till åren efter 2027.
Reinvestering
Prognosen för drivkraft reinvestering är en ökning med 1 535 mnkr jämfört
med föregående plan.
NordSyd (+1 720 mnkr): Minskade ledtider har lett till en ökad investerings-
takt i de ingående projekten i NordSyd. Ledtiderna har kortats genom
innovation i sättet att upphandla, nära samarbete med Energimarknads-
inspektionen och en aktiv dialog med markägare. Under planerings-
horisonten kommer minst två stora upphandlingar ske med strategisk
partnering som avtalsform.
21 (46)
Svenska kraftnät – Verksamhetsplan med investerings- och finansieringsplan 2026–2028
Civil beredskap för ledningar och stationer (-415 mnkr): Bättre analyser av
de behov som finns har lett till en ny prognos. Dock pågår fortfarande
design för att bygga ett beredskapskoncept som stödjer såväl
utbyggnationen som driftsäkerheten inom alla drifttillstånd inklusive krig,
vilket gör att osäkerheten i kostnadsuppskattningen är stor.
Kilforsen stationsförnyelse (+400 mnkr): Under 2024 har projektet
upphandlat en entreprenör till betydligt högre kostnad än planerat på
grund av en svår leverantörsmarknad.
Byggnation minidatacenter på flera stationer (+335 mnkr): Projektet var
upptaget som ett projekt under 400 mnkr i förra planen men med ny
kostnadsuppskattning överskrider projektet gränsen om 400 mnkr.
Bäsna stationsförnyelse (-265 mnkr): Projektet är fördröjt av
prioriteringsskäl.
4.4 Investeringar över 400 mnkr för
godkännande
Enligt regleringsbrevet ska nya investeringar vars beräknade totalvärde
överstiger 400 mnkr underställas regeringens prövning. Nedan redovisas
investeringar med en beräknad utgift över 400 mnkr som inte varit med i
tidigare verksamhetsplaner.
I bilaga 1, Förslag till investeringsplan, redovisas samtliga investeringar
med en beräknad utgift över 400 mnkr som pågår eller planeras starta
under perioden 2026–2028. I investeringsplanen ingår även investeringar
under 400 mnkr, men de redovisas inte per projekt. En investering kan
bestå av flera ingående projekt med olika drivkrafter men sorteras här
utifrån den drivkraft som utgör högst totalbelopp.
I förslaget till investeringsplan ingår några projekt som har en beräknad
utgift under 400 mnkr, men som har hög osäkerhet i kalkylen och därför
är inkluderade i planen med ett belopp om 400 mnkr. I besluten för
investering av ledningsprojekt ingår också tillhörande stationsåtgärder.
Uddebo, anslutning av ny 400/130 kV-transformator (Anslutning)
Projektet syftar till att öka redundansen i underliggande nät och tillgodose
det ökade kapacitetsbehovet av både inmatning och uttagseffekt i denna
del av Västra Götalands län. Stationen är idag en påsticksstation, den
uppfyller inte gällande tekniska riktlinjer och har ett kommande
22 (46)
Svenska kraftnät – Verksamhetsplan med investerings- och finansieringsplan 2026–2028
reinvesteringsbehov. Den nya stationen uppfyller Svenska kraftnäts
tekniska riktlinjer, dubbelbrytarställverk, samt tillgodoser ny last och
tillkommande inmatning i området kring Uddebo. Investeringen beräknas
uppgå till 400 mnkr.
Pålkem, ny 400 kV-station för anslutning av vindkraft (Anslutning)
Projektet syftar till att bygga en station för att ansluta Hällbergets
vindkraftpark i Överkalix kommun till transmissionsnätet. Stationen
möjliggör anslutning av 400 MW ny vindkraftsproduktion i elområde SE1,
motsvarande cirka 1,2 TWh årlig elproduktion. Åtgärden bidrar därmed
också till att möta det ökande elbehovet för elektrifiering av befintlig och
ny industri i Norrbottens län. Investeringen beräknas uppgå till 530 mnkr.
Bandsjö, ny 400 kV-station (Anslutning)
Projektet syftar till att utvidga transformatorstationen Bandsjö strax
utanför Timrå i Västernorrlands län. I detta område väntas en fyrdubbling
av elbehovet fram till år 2035 på grund av de många industrietableringar
som planeras. Den nya stationen är en nödvändig förutsättning, bland
annat för att strömförsörja det planerade bioraffinaderiet i Östrand, ett
projekt som bedrivs av SCA i samarbete med St1. Investeringen beräknas
uppgå till 480 mnkr.
Nucelerate west, ny kärnkraft i Ringhals (Anslutning)
Anslutningsärendet berör ny kärnkraftsproduktion i samma område som
det befintliga Ringhalsområdet. Befintliga 400 kV-ledningar kan användas
för delar av den ansökta effekten. Utbyggnaden av den befintliga
stationen samt anslutningsledningar till en ny station på området behöver
genomföras. Anslutningen skapar viktiga förutsättningar för ny uttagslast i
Västra Götalandsregionen. Investeringen beräknas uppgå till 530 mnkr.
Gällivare Öst, ny 400 kV-station (Anslutning)
Projektet syftar till att etablera en ny 400 kV-station öster om Gällivare
tätort. Stationen kommer att utgöra en central knutpunkt i det nya
transmissionsnät som växer fram norr om Luleälven i riktning mot
Gällivare och Kiruna. Utvidgningen av transmissionsnätet norrut i
Norrbottens län i riktning mot Malmfälten syftar till att möjliggöra LKAB:s
omställning till fossilfri gruvdrift och järnmalmsförädling. Gällivare Öst kan
också komma att användas som kopplingspunkt för nya ledningar mellan
elområdena SE1 och Finland. Investeringen beräknas uppgå till 730 mnkr.
23 (46)
Svenska kraftnät – Verksamhetsplan med investerings- och finansieringsplan 2026–2028
Stadsforsen, förnyelse av 220 kV-station (Systemförstärkning)
Projektet omfattar en förnyelse av stationen Stadsforsen i Ragunda
kommun. Anläggningen är en viktig knutpunkt i transmissionsnätet vid
Indalsälven och ansluter också ett stort vattenkraftverk. Den befintliga
stationen uppnår inom kort sin tekniska livslängd och en förnyelse är
nödvändig för att säkerställa person- och driftsäkerhet samt stationens
funktion i kraftsystemet. Investeringen beräknas uppgå till 400 mnkr.
Hedenlunda–Glan, ledningsförnyelse (Systemförstärkning)
Projektet syftar till att tidigarelägga reinvestering av 400 kV-ledningen
mellan Hedenlunda och Glan. Denna är en del av ett större paket i
Södermanlands län med omnejd. Förnyelsen bygger bort befintlig
flaskhals inom elområde SE3 samt möjliggör ökade effektuttag på södra
Sveriges östkust. Investeringen beräknas uppgå till 820 mnkr.
Isovaara, förnyelse och utökning av seriekompensering på 400 kV-
ledningen Letsi–Petäjäskoski (Systemförstärkning)
Projektet syftar till att bygga två nya seriekompenseringsstationer på
400 kV-ledningen. Dessa utgör en del av överföringskapaciteten mellan
elområdena SE1 och Finland. De två nya seriekompenseringsstationerna
ersätter en befintlig seriekondensatoranläggning i Isovaara, som inte
bedömts vara tekniskt kompatibel med den nya produktionsanslutningen i
närliggande Pålkem. Åtgärderna säkerställer således att anslutningen i
Pålkem kan göras med bibehållen driftsäkerhet och överföringskapacitet
mellan elområdena. Investeringen beräknas uppgå till 1 200 mnkr.
Lindbacka,400 kV stationsförnyelse (Reinvestering)
Transformatorstationen Lindbacka är belägen i Örebro kommun.
Stationen närmar sig sin tekniska livslängd. Den behöver förnyas för att
säkerställa fortsatt hög person- och driftsäkerhet i anläggningen och
funktion i transmissionsnätet. Nyttan med stationsförnyelsen på kort sikt
är att minska risken för fel och haverier och på längre sikt att bibehålla
stationens viktiga funktion i transmissionsnätet. Investeringen beräknas
uppgå till 400 mnkr.
DTN stationsimplementering (Reinvestering)
Drifttelenätet (DTN) är en nödvändig förutsättning för att möjliggöra
styrning och övervakning av det svenska transmissionsnätet.
Utrustningen för synkron digital hierarki (SDH), som för närvarande
används i samtliga stationer runt om i Sverige, kommer fasas ut och
24 (46)
Svenska kraftnät – Verksamhetsplan med investerings- och finansieringsplan 2026–2028
reservdelar kommer saknas efter 1 december 2026. Därför behöver
Svenska kraftnät ta fram en annan lösning och implementera denna i
samtliga stationer och vissa teknikbodar. Framtagning av teknisk lösning
pågår vilket gör det svårt att bedöma kostnaderna. Investeringen
beräknas uppgå till 400 mnkr.
Byggnation av minidatacenter på flera stationer (Reinvestering)
Den ökade digitaliseringen och ökade krav på information från Svenska
kraftnäts anläggningar gör att systemen ofta blir både mer utrymmes-
och effektkrävande. Manöverhusen på transmissionsnätsstationerna är
inte designade för att möta dessa krav vilket innebär att verket inte kan
installera ny utrustning utan att äventyra driftsäkerheten. Projektets syfte
är att skapa förutsättningar för digitaliseringen men också öka
robustheten i anläggningarna genom byggnation av modulära byggnader i
majoriteten av stationerna. Byggnaderna ska inrymma delar av den
utrustning för datakommunikation som idag är installerad i telerummen.
Investeringen beräknas uppgå till 2 000 mnkr.
Information om projektet Aurora Line 2 (ej för godkännande)
Svenska kraftnät tillsammans med Fingrid genomför undersökningar och
systemstudier om en ny 400 kV-ledning mellan Sverige och Finland som
ska komplettera den befintliga 400 kV-ledningen Aurora Line, som tas i
drift under 2025. Aurora Line 2 väntas ge en betydande ökning av
överföringskapaciteten mellan Sverige och Finland, och bidrar till att möta
kommande behov av el i främst norra Sverige. En grov uppskattning av
den totala kostnaden för projektet för Sverige och Finland tillsammans är
cirka 270 miljoner euro. Projektet är registrerat som ett Project of
Common Interest (PCI), vilket gör det möjligt att söka EU-medel.
Slutrapport av förstudien väntas bli klar 2025.
25 (46)
Svenska kraftnät – Verksamhetsplan med investerings- och finansieringsplan 2026–2028
26 (46)
Svenska kraftnät – Verksamhetsplan med investerings- och finansieringsplan 2026–2028
5 Anslagsfinansierad
verksamhet
Nedan redovisas Svenska kraftnäts verksamhetsplan och budgetunderlag
för uppdragen som elberedskapsmyndighet, tillsynsvägledande och
främjande myndighet i dammsäkerhetsfrågor, aktivering av civilplikt samt
tillsynsmyndighet enligt säkerhetsskyddslagen.
Svenska kraftnät föreslår finansiering för uppdragen enligt ramanslag 1:11
Elberedskap för åren 2026–2028 enligt tabellerna i avsnitten nedan.
5.1 Budgetunderlag 2026–2028 för
ramanslag 1:11 Elberedskap anslagspost 1
I tabell 2 framgår behoven för arbetet med elberedskap, civilplikt och
dammsäkerhet.
Tkr 2026 2027 2028
Beräknat anslag 1:11 tilldelat 705 000 710 000 710 000
ap. 1
Förslag till anslag 700 500 805 500 805 500
Resursförstärkning ap. 1* -4 500 95 500 95 500
Summa 1:11 förslag ap. 1 700 500 805 500 805 500
Tabell 2. Förslag till finansiering 2026–2028 ramanslag 1:11 Elberedskap anslagspost 1
(tkr). *Inkluderar en omfördelning om 4 500 tkr i anslag per år till anslagspost 3 (ap.3)
Ökade förvaltningskostnader
Det ökade behovet av beredskapsåtgärder samt effektiv uppföljning och
tillsyn av fattade beslut medför behov av ökade förvaltningskostnader för
anslaget. Samtidigt ökar antalet anmälningar om förändringar enligt
elberedskapslagen, vilket också innebär utökad förvaltning. Den del av
anslaget (ap.1) som får användas för att täcka förvaltningsutgifter
behöver därför utökas
27 (46)
Svenska kraftnät – Verksamhetsplan med investerings- och finansieringsplan 2026–2028
Elberedskap med fokus på robusthet, reparationsberedskap och ö-drift
Samhällets ökade digitalisering och högre elberoende i kombination med
allvarliga hot mot Sveriges säkerhet har ökat behovet av att stärka
elförsörjningens motståndskraft. Elförsörjningen ska ha förmåga att stå
emot, hantera och återhämta sig från störningar, kriser och krig. Det är
viktigt att planera för och vidta åtgärder som stärker elförsörjningens
förmåga under fred, i höjd beredskap och krig, med effekt både på kort
och lång sikt. Svenska kraftnät har fastslagit en strategi för elberedskaps-
arbetet som sträcker sig till 2030. I strategin fastslås:
Genom robusthetshöjande åtgärder skapas förutsättningar för
elförsörjningen att motstå och hantera olika typer av händelser så att
elavbrotten blir färre och kortare. Svenska kraftnät kommer att fortsätta
att besluta om robusthetshöjande åtgärder, exempelvis skydd för
transformatorer och utbildningar i cybersäkerhet i industriella
kontrollsystem för elsektorn. Svenska kraftnäts fortsatta arbete inom
reparationsberedskap tillför personella och materiella förstärknings-
resurser som stödjer aktörerna med reparationer vid mer omfattande och
komplexa störningar. Under perioden kommer särskilda satsningar
genomföras för att utöka elförsörjningens tillgång till reparationsmateriel
som finns utplacerat regionalt i landet. Svenska kraftnät kommer även
införskaffa fler mobila fördelningsstationer.
Svenska kraftnät avser att fortsätta fatta beslut för att skapa lokala och
regionala förmågor för ö-drift och främja aktörernas arbete med att skapa
ö-drift. Ö-drift innebär ur ett elberedskapsperspektiv att prioriterad
verksamhet kan försörjas med el inom avgränsade lokala eller regionala
områden om det blir långvariga nätsammanbrott på transmissionsnätet.
Aktivering av civilplikt
Svenska kraftnät har uppdraget att utbilda och krigsplacera 1 000
civilpliktiga kommande år, vilket skapar en avsevärd höjning av förmågan
inom elförsörjningen under höjd beredskap och ytterst krig. Målet är att
ha utbildat 1 000 personer till och med 2028. Verket förbereder för
aktivering av civilplikten inom elförsörjningen enligt plan. Under 2025
påbörjar Svenska kraftnät prövning av individers lämplighet och genomför
de första utbildningarna.
28 (46)
Svenska kraftnät – Verksamhetsplan med investerings- och finansieringsplan 2026–2028
Åtgärder och kostnader för att aktivera civilplikt i elförsörjningen
redovisades i Svenska kraftnäts svar på regeringsuppdrag
KN2023/04096: 1 000 hjältar för ett lysande Sverige – Redovisning av
uppdrag om analys av civilplikt inom elförsörjningen, Svenska kraftnäts
ärendenummer: 2023/3372.
I tabell 3 framgår behoven för aktivering av civilplikt, som ingår som en
del av ramanslag 1:11 Elberedskap anslagspost 1.
Tkr 2025 2026 2027 2028
Beräknade kostnader per år 33 650 58 800 63 750 58 800
Varav kostnader för Totalförsvarets 1 050 3 900 3 950 3 900
plikt- och prövningsverk
Varav kostnader för 200 300 300 300
Försäkringskassan
Tabell 3. Beräknade kostnader för att aktivera civilplikt i elförsörjningen per år (tkr)
Stärkta insatser för dammar med otillfredsställande säkerhet och dammar
i högsta dammsäkerhetsklass
Svenska kraftnät arbetar för att vidareutveckla dammsäkerheten och
beredskapen för dammhaveri för de cirka 450 anläggningar med dammar
i dammsäkerhetsklass inom vattenkraften och gruvindustrin. Dammhaveri
vid dessa anläggningar skulle få betydande konsekvenser för samhället.
Verket stödjer forskning, utvecklingsprojekt och kunskapsförmedling,
upprättar föreskrifter och vägledningar samt ger tillsynsvägledning till
länsstyrelserna i dammsäkerhetsfrågor. Dessutom följer verket klimatets
påverkan på dammsäkerheten och medverkar till utvecklingen av
dammhaveriberedskap och hanteringen av höga flöden i reglerade
vattendrag.
Under perioden 2026–2028 kommer Svenska kraftnät verka för god
efterlevnad av regelverket för dammsäkerhet samt för samordnad och
övad dammhaveriberedskap.
Verket ska samverka med länsstyrelserna för effektiv, samordnad och
likriktad dammsäkerhetstillsyn. Särskilda insatser riktas mot dammar med
otillfredsställande eller otillräckligt känd dammsäkerhet samt dammar i
högsta dammsäkerhetsklass (A). Detta omfattar bland annat vägledning,
information och utbildning till berörda aktörer.
29 (46)
Svenska kraftnät – Verksamhetsplan med investerings- och finansieringsplan 2026–2028
5.2 Budgetunderlag 2026-2028 för
ramanslag 1:11 Elberedskap anslagspost 3
I tabell 4 framgår behoven för arbetet med tillsyn inom elförsörjningen
enligt säkerhetsskyddslagen.
Tkr 2026 2027 2028
Beräknat anslag 1:11 tilldelat 8 000 8 000 8 000
ap. 3
Förslag till anslag ap. 3 8 000 8 000 8 000
Resursförstärkning ap. 3* 4 500 4 500 4 500
Summa 1:11 förslag ap. 3 12 500 12 500 12 500
Tabell 4. Förslag till finansiering 2026–2028 ramanslag 1:11 Elberedskap anslagspost 3
(tkr). * Omfördelning av anslag från anslagspost 1
Svenska kraftnät är tillsynsmyndighet över säkerhetsskyddet inom
tillsynsområdena elförsörjning och dammanläggningar i enlighet med
säkerhetsskyddsförordningen (2021:955).
Verket kommer under 2026–2028 i första hand bedriva planerad tillsyn
inom områdena säkerhetsskyddsanalys, säkerhetsskyddsavtal vid
exponering, signalskydd och personalsäkerhet. Verksamhetsutövarnas
betydelse för Sveriges säkerhet kommer vara av vikt vid prioriteringarna.
Planeringen kommer därutöver i hög grad vara beroende av behovet av
händelsestyrda aktiviteter.
Svenska kraftnät kommer behöva satsa på rekrytering och kompetens-
utveckling. Verket har även identifierat behov av ett nytt systemstöd för
registerkontroller då det tidigare inte uppfyller verksamhetens behov och
krav. Det nya systemet kommer successivt att öka säkerheten, kvaliteten
och effektiviteten.
Anledningen till behovet av utökat anslag är att arbetsuppgifterna som
följer av tillsynsuppdraget blir allt fler i takt med att fler verksamhets-
utövare anmäler att de bedriver säkerhetskänslig verksamhet samtidigt
som de ärenden som handläggs blir alltmer komplexa. Svenska kraftnät
behöver därutöver resurser för att kunna omhänderta samrådsärenden
och ansökningar om beslut av placering i säkerhetsklass. Utöver plan-
lagda tillsynsaktiviteter kan det uppstå behov av att inleda händelsestyrd
tillsyn. Juridiska avvägningar och hantering av överklaganden i domstol
kräver ytterligare resurser i form av tid och bemanning.
30 (46)
Svenska kraftnät – Verksamhetsplan med investerings- och finansieringsplan 2026–2028
5.3 Beställningsbemyndigande
I tabell 5 framgår Svenska kraftnäts behov av beställningsbemyndigande.
Bemyndigande (tkr) Utfall 2024 Prognos Föreslaget Beräknat Beräknat Beräknat
2025 2026 2027 2028 2029-2041
Ingående åtaganden 1 862 139 1 634 178 1 700 000 2 000 000 1 600 000 1 200 000
+ Nya åtaganden 286 803 388 045 700 000
- Infriade åtaganden -512 764 -322 223 -400 000 -400 000 -400 000 -1 200 000
Varav infriade åtaganden - - -400 000 -340 000 -360 000 -600 000
av utestående åtaganden
år 2025
Övriga förändringar av -2 000
ekonomiska åtaganden
Utestående åtaganden 1 634 178 1 700 000 2 000 000 1 600 000 1 200 000 0
Tilldelat/föreslaget 2 000 000 2 000 000 2 000 000
bemyndigande
Tabell 5. Förslag till beställningsbemyndigande ramanslag 1:11 Elberedskap (tkr)
Svenska kraftnät föreslår ett beställningsbemyndigande om 2 000 mnkr för
perioden 2026–2041 för ramanslag 1:11 Elberedskap. Det är bland annat beslut
om ö-drift samt andra åtgärder som beslut om tjänster, utrustning och åtgärder
i anläggningar som behöver täckas av beställningsbemyndigandet.
31 (46)
Svenska kraftnät – Verksamhetsplan med investerings- och finansieringsplan 2026–2028
32 (46)
Svenska kraftnät – Verksamhetsplan med investerings- och finansieringsplan 2026–2028
6 Ekonomisk plan och
finansiering
6.1 Planeringsförutsättningar
I denna verksamhetsplan antas ett avkastningskrav på justerat eget
kapital efter schablonmässigt avdrag för skatt om 4 procent under en
konjunkturcykel, samt en utdelning om 40 procent av avkastningskravet.
Utöver regeringens avkastningskrav på verket regleras intäktsnivåer inom
verksamhetsgren transmissionsnät av de fyraåriga intäktsramar som
fastställs av Energimarknadsinspektionen (Ei). Dessa får transmissions-
nätsintäkterna inte överskrida.
För prognostisering av såväl räntenivå som inflation använder verket
Konjunkturinstitutets prognos som underlag. Antagen räntenivå är
1,8 procent i början av perioden och 2,3 procent i slutet av perioden.
Antagna terminspriser som prognoserna baseras på är 38,80 euro/MWh
(2025), 39,90 euro/MWh (2026), 40,50 euro/MWh (2027) och
42,00 euro/MWh (2028).
6.2 Finansieringsmedel
Affärsverket finansierar till största delen den löpande verksamheten med
av rörelsen genererade medel (egenfinansiering). Medlen kommer från
avgifter som transmissionsnätskunder och balansansvariga parter betalar
till verket. Därtill används flaskhalsinkomster för att täcka ett antal
kostnadsposter och reducera tariffer i verksamhetsgrenen
Transmissionsnät. Investeringar och reinvesteringar finansieras normalt
med lån från Riksgälden, men på grund av det höga inflödet av
flaskhalsinkomster kan verket använda dessa istället för lån. Investeringar
finansieras även med medel som genererats av rörelsen och med
investeringsbidrag. Elberedskapsverksamheten finansieras via anslag.
33 (46)
Svenska kraftnät – Verksamhetsplan med investerings- och finansieringsplan 2026–2028
Egenfinansiering via verksamhetsgrenarna och dess avgifter och anslag
Svenska kraftnäts verksamhet är uppdelad i fyra verksamhetsgrenar:
Transmissionsnät, Systemansvar, Telekom och Elberedskap.
Verksamhetsgrenarna har olika kundgrupper och finansieras med avgifter
och anslag. De fyra verksamhetsgrenarna beskrivs nedan.
Verksamhetsgren Transmissionsnät omfattar utbyggnad, drift och
underhåll av transmissionsnätet och finansieras av transmissions-
nätstariffen som består av två avgifter: effektavgiften och energiavgiften.
Verksamhetsgrenen ska täcka större delen av verkets avkastningskrav
och finansieras av transmissionsnätskunderna.
Verksamhetsgren Systemansvar avser Svenska kraftnäts roll som
systemansvarig myndighet med ansvar för kraftsystemets driftsäkerhet
och att det i varje ögonblick är balans mellan den el som produceras och
den el som förbrukas. För att finansiera verksamhetsgrenens kostnader
för stödtjänster och övriga rörelsekostnader tar Svenska kraftnät ut
avgifter från balansansvariga parter.
Verksamhetsgren Telekom omfattar Svenska kraftnäts landsomfattande
kommunikationsnät för tele- och datakommunikation. Det baseras på
optisk fiber i transmissionsnätets ledningar. Syftet är att kostnadseffektivt
och med hög säkerhet driva, styra och övervaka nätets ledningar och
stationer. Affärsverket hyr ut eventuell ledig kapacitet i kommunikations-
nätet till teleoperatörer, tjänsteleverantörer, elnätsföretag med flera.
Verksamhetsgren Elberedskap avser Svenska kraftnäts roll som
elberedskapsmyndighet enligt förordningen (1997:294) om elberedskap
och tillsynsmyndighet enligt säkerhetsskyddsförordningen (2021:955).
I verksamhetsgrenen ingår även uppdrag kopplade till civilplikt inom
elproduktion och nätverksamhet enligt förordning (1995:238) om
totalförsvarsplikt. Verksamhetsgrenen finansieras med anslag.
Investeringsbidrag
Investeringsbidrag är den vanligaste finansieringskällan när verket
behöver investeringar för att ansluta ny elproduktion eller elförbrukning.
Svenska kraftnät har anslutningsplikt enligt ellagen. Om det inte finns
ledig kapacitet i nätet eller om driftsäkerheten påverkas negativt får den
anslutande producenten eller elanvändaren betala ett investeringsbidrag
för att finansiera anslutningen. Även exempelvis fastighetsägare kan ge
investeringsbidrag när nätutbyggnader gör det möjligt att frigöra värdefull
mark.
34 (46)
Svenska kraftnät – Verksamhetsplan med investerings- och finansieringsplan 2026–2028
Flaskhalsinkomster
Flaskhalsinkomster uppkommer som en följd av de prisskillnader som
uppstår när överföringskapaciteten inte räcker till för att överföra all el
som efterfrågas. Svenska kraftnät tilldelas flaskhalsinkomster utifrån de
prisskillnader som uppstår mellan elområdena baserat på en gemensam
europeisk metod. När den nya flödesbaserade kapacitetsberäknings-
metoden introducerades den 30 oktober 2024 infördes också en ny
metod för fördelningen av flaskhalsinkomster. Enligt den nya
fördelningsmetoden summeras först de totala flaskhalsinkomsterna för
hela kapacitetsberäkningsregionen, Norden för Sveriges del. Därefter
fördelas flaskhalsinkomsterna mellan de berörda systemoperatörerna
baserat på absolutbeloppet av prisskillnaden och det beräknade flödet
över respektive elområdesgräns.
Användningen av flaskhalsinkomster styrs av ett europeiskt regelverk:
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/943 av den 5 juni
2019 om den inre marknaden för el. Regelverket anger att Svenska
kraftnät får använda flaskhalsinkomster för att täcka kostnader för
anläggningar och verksamheter som ökar eller upprätthåller
överföringskapaciteten mellan elområden. Det kan till exempel vara
investeringar, mothandel, underhåll eller energiförluster. Om inflödet är så
stort att det över tid bedöms finnas ett överskott av flaskhalsinkomster
efter att de prioriterade målen enligt ovan uppfylls får flaskhals-
inkomsterna även användas till att reducera transmissionsnätskundernas
avgifter. Detta förutsätter ett godkännande från Ei. De flaskhalsinkomster
som blir över sparas (fonderas) till kommande år.
Det är svårt att prognostisera inflödet från flaskhalsinkomster, eftersom
det avgörs av handelsflödet och skillnader i elpriset mellan länder och
mellan de svenska elområdena. Detta påverkas i sin tur av många andra
faktorer, exempelvis hydrologi, vindkraftsproduktion, kärnkraftens
tillgänglighet, temperatur, var anläggningar byggs eller läggs ner, priset
på gas, olja och utsläppsrätter samt överföringskapaciteten mellan
elområden och på utlandsförbindelser.
6.3 Prognos för kostnader och intäkter
samt avgiftsbehov
Utvecklingen av kostnader
Rörelsekostnaderna bedöms öka år 2025–2030 jämfört med dagens
kostnadsnivå. Ett ökat antal anställda leder till ökade personalkostnader.
35 (46)
Svenska kraftnät – Verksamhetsplan med investerings- och finansieringsplan 2026–2028
Samtidigt medför den höga investeringstakten mer än en dubblering av
avskrivningskostnaderna och kraftigt ökade underhållskostnader på
grund av ett ökat anläggningsbestånd. Stödtjänsterna fortsätter att
utgöra den största kostnadsposten, men den bedöms minska under de
kommande åren.
Intäkter och avgiftsbehov
En stor del av kostnaderna finansieras med intäkter från
flaskhalsinkomster. Under perioden 2025–2030 planerar verket att
finansiera i genomsnitt närmare 40 procent av de totala kostnaderna med
intäkter från flaskhalsinkomster och ränteintäkter som uppkommer av
inflödet av flaskhalsinkomster. Flaskhalsinkomsterna motverkar därmed
behov av höjning av effektavgiften.
Verksamhetsgren Transmissionsnät planerar att intäktsföra flaskhals-
inkomster om cirka 54 mdkr under perioden 2025–2030, varav 32 mdkr
avser tariffreducering. Därför bedömer verket att intäkterna från
transmissionsnätskundernas effektavgift kommer vara oförändrade under
åren 2025 och 2026, men öka med cirka 20 procent 2027. Åren därefter
är bedömningen en ökning om 10 procent per år. Energiavgiften bedöms
minska under perioden 2025–2030, men avgiften är helt beroende av
elprisets utveckling. Det är viktigt att notera att bedömningen avseende
avgiftsutvecklingen gäller generellt för hela nätkollektivet. För den
enskilde nätkunden kan utfallet bli annorlunda, beroende på
avgiftsstruktur och var i nätet kunden är ansluten.
Verksamhetsgren Systemansvar har ett stort underskott mot avkast-
ningskravet från tidigare år, vilket krävt avgiftshöjningar de senaste åren.
Från och med 2026 beräknas verksamhetsgrenen ha uppnått sitt
avkastningskrav och avgifterna kan börja sänkas. Intäkterna från
balansansvariga parter bedöms minska med cirka 35 procent under
perioden 2026–2030. Osäkerheten avseende avgiftsutvecklingen är dock
mycket stor då elprisets utveckling är avgörande för avgiftsbehovet.
De externa intäkterna för verksamhetsgren Telekom väntas minska under
perioden 2025–2030 eftersom det blir allt svårare att hyra ut telekom på
grund av behov av ökad mängd avbrott på transmissionsnätet i samband
med underhåll och investeringar.
I nedanstående tabell redovisas avgiftsintäkterna fördelade enligt verkets
verksamhetsgrenar och avgiftstyp. I energiavgiften ingår såväl intäkter
som kostnader.
36 (46)
Svenska kraftnät – Verksamhetsplan med investerings- och finansieringsplan 2026–2028
Specifikation Utfall Prognos Prognos Prognos Prognos Prognos Prognos
avgiftsintäkter 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030
Transmissionsnät – 1 680 1 680 1 680 2 010 2 210 2 430 2 675
effektavgift
Transmissionsnät – 2 124 1 695 1 690 1 725 1 810 1 885 1 885
energiavgift (netto)
Systemansvar – 5 419 6 525 4 400 4 150 4 150 4 150 4 150
balansansvarsavgift
Systemansvar – 83 55 0 0 0 0 0
effektreservsavgift
Telekom – externa 49 45 40 40 40 40 35
telekomintäkter
Summa avgiftsintäkter 9 355 10 000 7 810 7 925 8 210 8 505 8 745
Tabell 6. Avgiftsintäkter (mnkr)
Resultaträkning i sammandrag
En prognos för koncernens resultaträkning åren 2025–2030 redovisas
nedan. I övriga intäkter och övriga kostnader ingår intäkter och kostnader
från balansavräkning med nästan 6 mdkr år 2025 och 5,1 mdkr per år
2026–2030. Finansnetto avser huvudsakligen ränteintäkter som
uppkommer av inflödet av flaskhalsinkomster. Ränteintäkterna bedöms
sjunka jämfört med 2024 års nivå och väntas minska snabbt 2029–2030
i takt med att de likvida medlen förbrukas.
Resultaträkning koncernen 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030
(mnkr)
Effektintäkter 1 679 1 680 1 680 2 010 2 210 2 430 2 680
Energiintäkter 2 688 2 020 2 010 2 060 2 150 2 250 2 250
Intäkter fr flaskhalsinkomster 3 288 5 200 9 720 9 050 9 020 9 830 11 340
Balansansvarsavgift 5 419 6 530 4 400 4 150 4 150 4 150 4 150
Övriga intäkter 7 500 9 520 6 950 7 130 7 210 7 310 7 460
Summa intäkter 20 574 24 950 24 760 24 400 24 740 25 970 27 880
Personalkostnader -1 793 -2 240 -2 660 -2 780 -2 870 -2 920 -2 980
Inköp av förlustkraft -1 764 -1 590 -1 580 -1 620 -1 700 -1 790 -1 790
Energiersättning -564 -320 -320 -330 -340 -360 -360
Avhjälpande åtgärder -361 -1 100 -1 000 -1 000 -990 -990 -980
Underhåll och anläggningshyror -986 -1 080 -1 330 -1 370 -1 400 -1 490 -1 930
37 (46)
Svenska kraftnät – Verksamhetsplan med investerings- och finansieringsplan 2026–2028
Resultaträkning koncernen 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030
(mnkr)
Kostnader för stödtjänster -5 455 -7 820 -7 410 -6 310 -6 310 -6 310 -6 310
Av- och nedskrivningar -1 714 -1 730 -2 240 -2 710 -2 910 -3 520 -4 190
Övriga kostnader -9 549 -9 660 -8 510 -8 630 -8 710 -8 740 -8 940
Summa rörelsekostnader -22 186 -25 540 -25 050 -24 750 -25 230 -26 120 -27 480
Rörelseresultat -1 612 -590 -290 -350 -490 -150 400
Finansnetto o skatt 1 852 1 070 910 990 1 020 700 160
Resultat 240 480 620 640 530 550 560
Tabell 7. Resultaträkning koncernen (mnkr)
6.4 Prognos för tillgångar och skulder
Skuldsättningen påverkas i hög grad av investeringsutgifterna och inflödet av
flaskhalsinkomster.
Investeringsutgifter
De kommande åren planerar verket för mycket omfattande investerings-
volymer. Under perioden 2025–2030 bedöms investeringsutgifterna uppgå till
totalt cirka 125 mdkr. Om vi inkluderar investeringsutgifter som uppstår åren
2031–2035 uppgår den sammantagna investeringsvolymen till cirka 235 mdkr.
Majoriteten av dessa investeringar avser reinvesteringar där en stor del av
anläggningarna nått sin tekniska livslängd på grund av tidigare års låga
investeringsnivåer. Den tekniska utvecklingen ger samtidigt en effekthöjning av
befintligt transmissionsnät.
Eftersom verket normalt lånar för att finansiera sina investeringar medför det
mycket stora investeringsbehovet att lånebehovet kommer öka markant.
Lånebehovet minskas vid inflöde från flaskhalsinkomster.
Flaskhalsinkomster
Inflödet från flaskhalsinkomster har stor betydelse för den ekonomiska
utvecklingen eftersom dessa bidrar till att finansiera verksamheten istället för
lån. Dessutom minskar inflödet räntekostnaderna vilket bidrar till att hålla ner
transmissionsnätstariffen.
I figuren nedan redovisas simulerat medelinflöde av flaskhalsinkomster till
Svenska kraftnät per elområdesgräns för åren 2025–2030. Simuleringen bygger
på 35 historiska väderår. Spannet mellan det väderår som ger högst respektive
lägst inflöde redovisas som klamrar för varje stapel. Av figuren framgår hur stor
38 (46)
Svenska kraftnät – Verksamhetsplan med investerings- och finansieringsplan 2026–2028
påverkan väderåren får för flaskhalsinkomsterna och att en majoritet av
flaskhalsinkomsterna härrör till elområdesgräns SE2 och SE3. Denna gräns
utgör en flaskhals i det svenska transmissionsnätet och eftersom handelsflödet
över elområdesgränsen är högt har prisskillnader stor påverkan på de totala
simulerade flaskhalsinkomsterna.
Generellt är prisskillnaderna fortsatt höga under de första åren för att sedan avta,
vilket korresponderar väl med trenden för inflödet av flaskhalsinkomster. Att
prisskillnaderna generellt jämnas ut beror bland annat på att elpriser för
kontinentala Europa och Storbritannien minskar, enligt forwardpriserna från
MontelNews, vilket i sin tur drar ned elpriserna i södra Sverige. Den ökade
elanvändningen som väntas i norra Sverige bidrar också till att prisskillnader
jämnas ut mellan norr och söder. Den största minskningen under perioden sker
framförallt mellan elområdesgränserna SE2 och SE3 samt SE3 och SE4.
39 (46)
Svenska kraftnät – Verksamhetsplan med investerings- och finansieringsplan 2026–2028
30000
SE4–PL
SE4–LT
25000
20090 SE3–FI
SE1–FI
17230
20000
SE4–DK2
14400
SE3–DK1
12060
15000
11510
11120
SE3–NO1
SE2–NO3
10000
SE2–NO4
5000 SE1–NO4
SE3–SE4
0 SE2–SE3
2025
2026
2027
2028
2029
2030
SE1–SE2
Figur 3. Simulerat inflöde av flaskhalsinkomster för åren 2025–2030 i mnkr för max-,
medel- och minvärde, där max- och minvärde beror på variationen hos 35 historiska
väderår (1982–2016)
Svenska kraftnät antar i den här planen att inflödet av flaskhalsinkomster
under perioden 2025–2030 totalt kommer att uppgå till 86 mdkr, varav
20 mdkr under 2025. För åren därefter bedöms inflödet uppgå till cirka
17 mdkr år 2026, cirka 14 mdkr år 2027 och cirka 11 mdkr år 2028. De
antagna nivåerna utgår från de simulerade medelvärdena och
osäkerheten i prognosen är mycket stor.
Den totala användningen av flaskhalsinkomster beräknas uppgå till
92 mdkr under perioden 2025–2030. Av dessa beräknas cirka 47 mdkr
användas till kostnadsposter och tariffreduktion samt 45 mdkr till
nätinvesteringar. Svenska kraftnät försöker maximera användningen av
flaskhalsinkomster inom ramen för regelverket och beslut från
Energimarknadsinspektionen. Vid utgången av år 2030 beräknas en
fondering av flaskhalsinkomster om 59 mdkr. Allt väntas kunna användas
till nätinvesteringar under åren 2031–2035.
40 (46)
Svenska kraftnät – Verksamhetsplan med investerings- och finansieringsplan 2026–2028
En sammanställning av inflöde, användning och fondering av flaskhals-
inkomster åren 2025–2030 och 2031–2035 framgår i tabellen nedan.
Notera att tabellen inte visar totala intäkter som i resultaträkningen utan
hur mycket verket har kvar att använda enligt gällande regelverk.
Flaskhalsinkomster, mnkr 2025–2030 2031–2035
IB balanserade flaskhalsinkomster 65 134 59 134
Erhållna flaskhalsinkomster 86 000 58 000
Nyttjade flaskhalsinkomster, intäkter
Nätförluster, underhåll, mothandel mm -15 000 -13 000
Tariffreduktion -32 000 -35 134
Nyttjade flaskhalsinkomster, investeringsbidrag
Nätinvesteringar -45 000 -69 000
UB balanserade flaskhalsinkomster 59 134 0
Tabell 8. Inflöde, användning och fondering av flaskhalsinkomster åren 2025–2030 och
2031–2035 (mnkr)
Lån och likvida medel
Vid utgången av år 2024 har verket en placering hos Riksgälden om cirka
52 mdkr, vilket beror på det höga inflödet av flaskhalsinkomster. Verket
bedömer att inget lånebehov finns under planperioden 2026–2028, baserat
på det antagna inflödet från flaskhalsinkomster om cirka 14,5 mdkr i
genomsnitt per år och det höga ingående saldot. Lånebehovet bedöms
uppstå först 2030.
Verket kan bevilja delägarlån till dotter- och intressebolag inom
koncernen. Bedömningen i denna plan är att högst 500 mnkr är utlånade
till och med 2026. Verket kan även bevilja nätförstärkningslån som uppgår
till högst 700 mnkr till elnätsföretag för att underlätta anslutning av
förnybar elproduktion. Utgångspunkten i denna plan är att lånen minskar
från 170 mnkr i periodens början till 100 mnkr vid slutet av 2028.
Förvärv samt bildande och avyttring av dotter- och intressebolag kan
också göras inom koncernen. För närvarande pågår interna utredningar
som visar på behov av en högre ram jämfört med tidigare planer.
Bedömningen i denna plan är att beloppet höjs från 20 mnkr till 100 mnkr.
41 (46)
Svenska kraftnät – Verksamhetsplan med investerings- och finansieringsplan 2026–2028
Finansiella säkerheter
Svenska kraftnät genomför auktioner av EPAD-kontrakt som stöd till den
finansiella elmarknadens funktion och för att möjliggöra prissäkring inom
elområden. För den finansiella handeln deponeras säkerheter hos Nasdaq.
Vid årsskiftet motsvarade säkerheterna 4,5 mdkr och dessa kommer att
öka i takt med att en större volym EPAD-kontrakt ställs ut. Deponeringen
av säkerheter innebär att likvida medel låses in och att den del som är i
EURO behöver säkras.
Den 24 december 2024 trädde en ny EU förordning i kraft, European
Market Infrastructure Regulation 3 (Emir 3). Den nya förordningen
innehåller bland annat en ändring som ska möjliggöra att bank- eller
statliga garantier kan användas i stället för deponerade säkerheter.
European Securities and Markets Authority (Esma) har fått i uppgift att
utarbeta ett förslag till regelverkets tekniska standard, vilket ska vara
klart senast 25 december 2025. EU kommissionen ska sedan godkänna
förslaget. För Svenska kraftnät skulle en statlig garanti kunna motverka
konsekvenserna av höga säkerhetsdepositioner. Verket fortsätter arbetet
med att klargöra förutsättningar för en garanti och involverar Riksgälden i
arbetet.
Balansräkning i sammandrag
Nedan redovisas en prognos för koncernens balansräkning åren 2025–
2030. Anläggningstillgångarna väntas öka tre gånger jämfört med dagens
nivå på grund av de enorma ökningarna i investeringsutgifter som
planeras. Verket bedömer att investeringsutgifterna kan betalas med
egna likvida medel till och med 2029, för att sedan övergå till lån 2030.
Åren därefter väntas en kraftigt tilltagande skuldutveckling. År 2035
väntas långfristiga skulder, räntebärande, bli cirka 75 mdkr.
I långfristiga skulder, ej räntebärande, ingår investeringsbidrag och
flaskhalsinkomster. Posten ökar med inbetalningar från flaskhalsinkomster
och investeringsbidrag. Minskning sker genom användning av flaskhals-
inkomster mot kostnader och tariffreduktion samt genom avskrivning från
aktiverade investeringsbidrag och aktiverade flaskhalsinkomster mot
nätinvesteringar.
Det egna kapitalet uppgår till 11,1 mdkr år 2024 och bedöms öka till
13,3 mdkr år 2030. Balansomslutningen bedöms öka från cirka 106 mdkr
år 2024 till 161 mdkr år 2030.
42 (46)
Svenska kraftnät – Verksamhetsplan med investerings- och finansieringsplan 2026–2028
Balansräkning koncernen 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030
(mnkr)
Tillgångar - - - - - - -
Materiella och immateriella 45 326 51 120 63 850 80 940 98 710 122 420 149 980
Finansiella 6 111 6 560 7 150 8 120 8 700 9 070 9 180
Anläggningstillgångar 51 437 57 680 71 000 89 060 107 410 131 490 159 160
Kortfristiga fordringar 2 266 2 270 2 270 2 270 2 270 2 270 2 270
Kassa och bank 52 060 63 040 61 250 51 930 39 130 19 310 0
Omsättningstillgångar 54 326 65 310 63 520 54 200 41 400 21 580 2 270
Summa tillgångar 105 763 122 990 134 520 143 260 148 810 153 070 161 430
Skulder och eget kapital - - - - - - -
Bundet eget kapital -4 645 -4 690 -4 670 -4 650 -4 630 -4 600 -4 570
Fritt eget kapital -6 502 -6 890 -7 330 -7 750 -8 040 -8 400 -8 770
Eget kapital -11 147 -11 580 -12 000 -12 400 -12 670 -13 000 -13 340
Avsättningar -2 525 -2 990 -3 340 -3 650 -4 030 -4 380 -4 740
Långfristiga skulder, 0 0 0 0 0 0 -4 430
räntebärande
Långfristiga skulder, ej -86 399 -102 720 -113 470 -121 490 -126 390 -129 970 -133 200
räntebärande
Kortfristiga skulder, ej -5 692 -5 700 -5 710 -5 720 -5 720 -5 720 -5 720
räntebärande
Summa skulder -94 616 -111 410 -122 520 -130 860 -136 140 -140 070 -148 090
Summa skulder och eget -105 763 -122 990 -134 520 -143 260 -148 810 -153 070 -161 430
kapital
Tabell 9. Balansräkning koncernen (mnkr)
Nyckeltal
I nedanstående tabell sammanfattar verket de finansiella nyckeltalen för
utdelning, räntabilitet på justerat eget kapital, skuldsättningsgrad och
soliditet för perioden 2024–2030.
43 (46)
Svenska kraftnät – Verksamhetsplan med investerings- och finansieringsplan 2026–2028
Finansiella nyckeltal (mnkr) Utfall Prognos Prognos Prognos Prognos Prognos Prognos
2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030
Utdelning 274 95 195 245 260 210 215
Räntabilitet på justerat eget kapital 2% 4% 5% 5% 4% 4% 4%
Skuldsättningsgrad -574% -597% -558% -462% -332% -145% 68%
Soliditet 9,3% 8,1% 7,7% 7,4% 7,3% 7,3% 7,0%
Tabell 10. Finansiella nyckeltal (mnkr)
6.5 Investeringsplan och finansiering
Nedanstående tabell visar utfall och prognos för investeringsutgifter samt total
finansiering för åren 2024–2028. Det är årets förändring som visas.
Investeringsutgiften under treårsperioden beräknas till cirka 57 mdkr.
Långfristiga fordringar avser främst avsättning för säkerhet för den finansiella
handeln med EPAD-kontrakt. Med kassa och bank avses främst placering av
likvida medel hos Riksgälden. Placeringen väntas öka 2025 för att därefter
minska i takt med att investeringarna ökar. Det höga inflödet av
flaskhalsinkomster innebär ändå att verket inte behöver låna under perioden
2025-2028 utan kan placera likvida medel hos Riksgälden. Bedömningen är att
verket vid utgången av 2028 har en likvid placering om cirka 39 mdkr.
Egen finansiering avser främst finansiering via avgifter. Flaskhalsinkomster och
investeringsbidrag består av årets beräknade inbetalningar av investerings-
bidrag och inflöde av flaskhalsinkomster minus intäktsförda flaskhalsinkomster.
Koncernen (mnkr) Utfall Prognos Plan Plan Plan Totalt
2024 2025 2026 2027 2028 2026–2028
Affärsverket 8 396 9 970 15 385 20 175 21 175 56 735
Svensk kraftreserv AB 36 30 15 25 25 65
Summa investeringar 8 432 10 000 15 400 20 200 21 200 56 800
Långfristiga fordringar 1 668 270 80 395 0 475
Kassa och bank 9 740 10 985 -1 795 -9 315 -12 805 -23 915
Summa investeringar och placering 19 840 21 255 13 685 11 280 8 395 33 360
Egen finansiering 1 531 1 605 1 895 2 155 2 000 6 050
Flaskhalsinkomster och 18 772 17 150 11 775 9 200 6 370 27 345
investeringsbidrag
Övriga förändringar -463 2 500 15 -75 25 -35
44 (46)
Svenska kraftnät – Verksamhetsplan med investerings- och finansieringsplan 2026–2028
Koncernen (mnkr) Utfall Prognos Plan Plan Plan Totalt
2024 2025 2026 2027 2028 2026–2028
Extern upplåning Riksgälden 0 0 0 0 0 0
Summa finansiering 19 840 21 255 13 685 11 280 8 395 33 360
Tabell 11. Svenska kraftnäts investeringsplan och finansiering 2024–2028 (förändring mnkr)
6.6 Finansiella befogenheter
Svenska kraftnät föreslår att verket för 2026 ges bemyndigande
• att få besluta om och genomföra de investeringar som följer av denna
verksamhetsplan med investerings- och finansieringsplan. Investeringarna
för 2026 beräknas uppgå till 15 400 mnkr
• att 713 mnkr anslås för elberedskapsverksamheten
• att bemyndigandet enligt 17 § första stycket anslagsförordningen (2011:223)
uppgår till 2 000 mnkr under perioden 2026–2040
• att besluta om förvärv och bildande av bolag som ska verka inom
affärsverkets verksamhetsområde till ett maximalt belopp om 100 mnkr samt
avyttra aktier till ett maximalt belopp om 100 mnkr
• att till ett maximalt belopp om 500 mnkr lämna delägarlån eller teckna
borgen för lån till bolag i vilka affärsverket förvaltar statens aktier.
Då verket inte har ett lånebehov sätts låneram till 0 kr och skuldsättnings-
graden till 0 procent.
45 (46)
Svenska kraftnät Tel: 010-475 80 00
Box 1200 Fax: 010-475 89 50
172 24 Sundbyberg www.svk.se
Sturegatan 1
Tekst er automatisk ekstrahert fra originaldokumentet. For autoritativt innhold, se originalfilen.